Tågkaos i Sverige: Vem har ansvaret för järnvägens framtid?
Sverige har i sommar drabbats av återkommande tågkaos, där passagerare strandats under timmar utan information eller hjälp. Hela situationen väcker frågor om tågtrafikens tillförlitlighet och om det finns någon som egentligen håller i rodret när allt går fel. Enligt Trafikverkets tf generaldirektör, Ulrika Geeraedts, måste vi bli bättre på att ställa rätt förväntningar. Men, vad är egentligen problemet bakom dessa återkommande katastrofer? Svaret är skapat av en komplex väv av brister i underhållet och bristande ansvar.
Järnvägens underhåll och växande skuld
Vår granskning visar att järnvägsresandet har fördubblats på 30 år utan att nätet har byggts ut. Underhållsskulden har ökat avsevärt och ligger nu på hela 79 miljarder kronor. Det innebär att underhållsskulden fortsätter öka med över 400 000 kronor per timme. Den växande underhållsskulden är en direkt konsekvens av att 40 procent av Malmbanan är över 30 år gammal och i stort behov av reparationer. En DN-granskning visade att dessa problem bidrar till de solkurvor som skapar förseningar och kaos.
Ingen tycker sig vara ansvarig
Ett centralt tema som ofta lyfts fram är att ingen riktigt tar ansvar. I den nuvarande strukturen är det oklart vem som bär det yttersta ansvaret för att säkerställa att tågtrafiken fungerar. SJ:s vd har tidigare efterfrågat ett exekutivt råd där både ministrar och operatörer ingår för att få en strategi på plats, men ingen konkret åtgärd har vidtagits. Som Ulf Adelsohn, tidigare moderatledare och SJ:s ordförande, uttryckte det: “Vi har fått ett sönderstyckat kaos där ingen har ansvar och alla drar åt sitt håll.”
Tågens historia och framtid
SJ grundades 1856 med syftet att bygga ett fint nätverk av järnvägar. Men med bilens intåg skrotades mycket av nätet mellan 1950 och 1985. En avreglering på 90-talet ledde till att olika operatörer började dela på spåren, men utan att bygga ut järnvägen. Nu fortsätter vi att se effekterna av dessa beslut i form av överbelastning och driftstopp.
Så påverkar upphandlingsmetoderna underhållet
Trafikverket har också ansvarat för att upphandla underhåll av spåren. Tyvärr har man i många fall valt att gå på pris och inte kvalitet, vilket innebär att de långsammaste metoderna har använts. Det finns exempel där det skulle ta 350 år att ersätta hela underhållskostnaderna med nuvarande metoder. Tanken på att detta sker medan moderna verktyg redan finns tillgängliga, som ett trådbyteståg som skulle kunna minska tiden avsevärt, känns frustrerande för många.
Framtiden för svensk järnväg
Som situationen står nu ser framtiden för svensk järnväg mörk ut. Trots ökad finansiering har järnvägen fått tilldelad 210 miljarder kronor för att beta av sin underhållsskuld, vilket bara täcker 10-15 procent av behovet. Med varje fördröjning och brist på åtgärder, växer problemen och kräver mer gemensamma insatser för att lösa dem.
Frågor och svar
1. Vad orsakar tågkaoset i Sverige?
Tågkaoset i Sverige orsakas främst av bristande underhåll och en växande underhållsskuld som nu ligger på 79 miljarder kronor. Många av spåren är över 30 år gamla och i behov av reparationer.
2. Vem ansvarar för underhållet av Svenska järnvägar?
Det förefaller som om ingen har det övergripande ansvaret. Enligt olika aktörer är det den svenska regeringen som har den yttersta ansvarigheten, men i praktiken finns ofta ingen tydlig ansvarsfördelning vilket bidrar till problemen.
3. Hur kan underhållet av järnvägen förbättras?
För att förbättra järnvägens underhåll måste Trafikverket revidera sina upphandlingsmetoder och prioritera kvalitet över pris. Dessutom behövs ett tydligare ansvar för att säkerställa att tågtrafiken fungerar smidigt och effektivt.
Maria Lindqvist analyserar ekonomiska trender, börsutveckling och svensk arbetsmarknad. Hon skriver tydliga och aktuella artiklar som hjälper läsare att förstå komplexa ekonomiska frågor.
