Nyligen inträffade en händelse i Umeå som rörde upp starka känslor och debatt i hela Sverige. En installation där dockor, som föreställde judar, hängdes i snaror har nu lett till att åklagarmyndigheten har beslutat att nedlägga förundersökningen om hets mot folkgrupp. Beslutet har mötts av en blandning av förvåning och besvikelse, och väcker frågor om antisemitism och yttrandefrihet i dagens samhälle.
Förundersökningen om hets mot folkgrupp läggs ner
Enligt ett pressmeddelande från Åklagarmyndigheten anser man att helhetsbilden av installationen inte utgör ett hot eller uttrycker missaktning mot judar som folkgrupp. Senior åklagare Irene Falk, som lett utredningen, påpekar att hennes bedömning grundar sig på en objektiv tolkning av sammanhanget och syftet bakom aktionen.
En kontroversiell installation
Aktionen ägde rum i en park i centrala Umeå i juli. Två dockor som bar skjortor liknande dem från nazistiska koncentrationsläger hängdes upp tillsammans med en banderoll som löd: “ett folkmord är ett folkmord är ett folkmord”. Aktionen filmades och bilderna spreds på sociala medier, vilket ledde till flera anmälningar om hets mot folkgrupp.
Det är värt att notera att installationen också delades av en propalestinsk förening, vilket ytterligare förvärrade situationen.
Bedömning av åklagaren
Irene Falk menar att budskapet från upphovsmännen verkar vara att de jämför händelserna på Gaza med Förintelsen, men att detta inte nödvändigtvis innebär att de förnekar eller avfärdar det som hänt under Förintelsen. Åklagarmyndigheten meddelar att även om många upplevde installationen som provocerande, så är det inte tillräckligt för att uppfylla kriterierna för hets mot folkgrupp.
Reaktionerna från Judiska centralrådet
Judiska centralrådet har starkt kritiserat beslutet och beskriver det som en besvikelse. En talesperson säger: “Det här är helt klart en relativisering av Förintelsen som är djupt kränkande mot judar, särskilt för generationer av förintelseöverlevare. Att sådana här uttryck inte leder till rättsliga följder bidrar till den normalisering av antisemitism som vi ser både i Sverige och internationellt.”
Många svenskar känner att detta beslut ställer frågor om hur vi som samhälle hanterar antisemitism och hur yttrandefriheten ska avvägas mot viktiga frågor kring respekt för historiska trauma.
Flera anmälningar har kommit in
Det ska också noteras att flera anmälningar gjordes av privatpersoner som ansåg att installationen var klart över gränsen för vad som kan anses acceptabelt. Ändå har åklagarmyndigheten sått tvivel kring möjligheten att fälla någon för hets mot folkgrupp i detta fall.
Frågor och svar
Vad hände i Umeå?
I Umeå hängdes dockor föreställande judar i en installation som utlöste en debatt om antisemitism och yttrandefrihet. Förundersökningen om hets mot folkgrupp har nu lagts ner av åklagarmyndigheten.
Varför lades förundersökningen ner?
Åklagarmyndigheten bedömde att installationen inte utgjorde ett hot eller uttryckte missaktning mot judar som folkgrupp, utan snarare en jämförelse mellan konflikt i Gaza och Förintelsen.
Hur reagerade Judiska centralrådet?
Judiska centralrådet uttryckte besvikelse över beslutet, och menar att det bidrar till en normalisering av antisemitism i samhället.
Daniel Andersson har arbetat som nyhetsjournalist i över ett decennium. Han rapporterar om aktuella händelser från hela landet med fokus på snabbhet, saklighet och trovärdighet.
