Idag, när världen med all rätt fördömer krigsbrott och attacker mot civila, som de vi bevittnar i Ukraina och Gaza, är det viktigt att reflektera över historiska händelser som formar vår förståelse av krig. Marie Cronqvist, professor i historia vid Linköpings universitet, uppmanar oss att undersöka bombningarna av Hiroshima och Nagasaki 1945 och ställa frågan: Vad skulle ha hänt om samma händelse inträffade idag? Med dagens folkrättsliga ramverk skulle dessaattackera troligen betraktas som ett grovt krigsbrott.
En militär logik
Den 6 augusti 1945 släppte USA den första atombomben, kallad “Little Boy”, över Hiroshima. Syftet var att få Japan att kapitulera omedelbart för att avsluta kriget. Explosionen resulterade i att omkring 70 000 människor dog på plats, och tiotusentals fler drabbades senare av skador och strålning. Bland offren fanns många civila, inklusive kvinnor, barn och koreanska tvångsarbetare. Tre dagar senare, den 9 augusti, släpptes ytterligare en atombomb över Nagasaki.
Marie Cronqvist förklarar att bombningarna initialt sågs som ett nödvändigt ont för att snabbt avsluta konflikten och spara liv på sikt. Den tiden präglades av en militär logik och en stark tro på vetenskapens framsteg, vilket bidrog till att rättfärdiga dessa katastrofala beslut.
Civila i fokus
Trots viss kritik mot kärnvapensanvändning fanns det vid den tiden få tydliga regleringar för hur dessa massive förstörelsevapen kunde användas, särskilt mot civila mål. Det var först efter andra världskriget som regelverket för internationell humanitär rätt började utvecklas.
“Bombningarna av Hiroshima och Nagasaki satte fokus på civilbefolkningens skydd”, säger Cronqvist. Denna förödelse och de långsiktiga effekterna ledde till att Genèvekonventionerna 1949 reviderades, där skyddet för civila starkt förstärktes. Denna erfarenhet har fortsatt att påverka den internationella humanitära rätten.
Från krigsbrott till humanitär katastrof
Över de 80 år som har gått sedan bombningarna har också synen på dessa händelser förändrats avsevärt. Så sent som 2024 tilldelades den japanska organisationen Nihon Hidankyo Nobels fredspris för sitt arbete med att sprida överlevandes vittnesmål och för att påpeka att kärnvapen aldrig bör användas igen.
“Idag ser vi bombningarna mer som en humanitär katastrof, snarare än en militär triumf”, påpekar Cronqvist. Eftersom berättelserna från de som överlevde bombningarna har fått större spridning har perspektivet på dessa händelser skiftat, vilket gör dem än mer relevanta i dagens globala kontext.
Sammanfattning
Hiroshima och Nagasaki står som skrämmande påminnelser för mänskligheten om krigets grymhet. Med den moderna världsordningen och det folkrättsliga ramverket på plats skulle dessa händelser idag sannolikt klassas som allvarliga krigsbrott. Det är avgörande att vi fortsätter att lära oss av historien och ser till att sådana tragedier aldrig upprepas.
Frågor och svar
Vad är egentligen krigsbrott?
Ett krigsbrott definieras som ett allvarligt brott mot internationell humanitär rätt som involverar handlingar mot civila eller stridande under krigstid.
Hur har synen på Hiroshima och Nagasaki förändrats över tid?
I början betraktades bombningarna som nödvändiga för att avsluta kriget. Idag ses de allt mer som humanitära katastrofer med förödande konsekvenser för civilbefolkningen.
Vad ledde till förändringar i folkrätten efter andra världskriget?
Erfarenheterna från bombningarna av Hiroshima och Nagasaki spelade en central roll i att placera civilbefolkningens skydd i fokus för internationell humanitär rätt och ledde till revideringar av Genèvekonventionerna.
Att förstå dessa händelser och deras påverkan på dagens lagar och normer är avgörande för att skydda framtida generationer från liknande tragedier.
Lina Sjöström rapporterar om teater, film, musik och kulturella evenemang i hela Sverige. Med ett öga för detaljer fångar hon essensen i det svenska kulturlivet.
