Trots att det finns klara planer för vindkraftparker till havs, som fått grönt ljus från regeringen, kvarstår stor osäkerhet kring deras ekonomiska bärkraft. Dagens vindkraftsprojekt, inklusive Vattenfalls och Freja Offshores Mareld, ställs nu inför utmaningen att förena energiproduktion med andra framtida näringar såsom fiske.
Utmaningar för havsbaserad vindkraft
Ett av de hetaste ämnena i vindkraftdebatten rör initiativet Mareld, som planeras att ligga 35 kilometer utanför Orust. Trots positiva rekommendationer från länsstyrelsen, som menar att projektet kan bidra till en grönare energiframtid, är det ekonomiska underlaget fortfarande en gråzon. Ägarna tvekar, och de ekonomiska kalkylerna förblir osäkra, vilket nyligen bekräftades av Nordiska ministerrådets rapport.
Kan fiske och vindkraft samexistera?
Nya studier har undersökt möjligheten att kombinera vindkraftparker med laxodling. Freja Offshore, som står bakom Mareld, har samarbetat med andra aktörer, inklusive norska Subfarm, för att utreda denna möjlighet. En rapport från projektet Offwoff hävdar att synergier mellan energiproduktion och livsmedelsproduktion kan vara möjliga.
Nyckelfakta:
- Mareld är tänkt att producera upp till 12 terawattimmar el årligen.
- Laxodlingar i kallare havsvatten kan minska risken för sjukdomar i fisken.
- Ingen trålning får ske inom området, vilket kan gynnar det lokala ekosystemet.
Fördelarna med kombinerad produktion
Enligt Marcus Thor, styrelseordförande på Freja Offshore, erbjuder denna kombination en väg att effektivisera användningen av havsyta. Att odla lax mellan vindkraftverken kan stärka Sveriges självförsörjning av fisk och potentiellt skapa tusentals nya jobb. Rapporten understryker också att en smart samlokalisering skulle kunna minska kostnaderna för drift och underhåll av anläggningarna.
Ekologiska och ekonomiska aspekter
Prof. Mats Lindegart vid Havsmiljöinstitutet framhäver fördelar med att placera laxodlingar långt ut till havs, där vattenkvaliteten och syreförhållandena är bättre. Detta skulle även kunna innebära lägre näringsbelastning i kustvattnen.
Trots de lovande aspekterna kvarstår vissa frågor. Hur ska fodret till laxen fraktas? Vad innebär det för potentiella försäkringsfrågor och tillstånd? Lindegart noterar att det krävs mer forskning för att verkligen förstå de långsiktiga effekterna av denna typ av samlokalisering.
Ekonomisk realism och investeringar
I den aktuella rapporten anges att det kan ta upp till nio år för att nå lönsamhet, trots investeringar som kan uppgå till flera miljarder. Freja Offshore uppger att affärsmässiga synergier är teoretiskt möjliga, men att detta kräver noggrann analys och samordning. Det betonas att effekten av dessa projekt på den svenska laxmarknaden skulle kunna vara betydande, med potentiellt 2000 nya jobb.
I en tid där vindkraftsprojekt i Sverige befinner sig i ett slags vänteläge, då ingen har tagit beslut om investeringar ännu, är det avgörande för aktörer som Freja Offshore att skickligt navigera dessa komplexa ekonomiska och ekologiska frågor.
Frågor och svar
Vad innebär Mareld-projektet?
Mareld är en föreslagen vindkraftpark i Skagerrak som kan producera 12 terawattimmar el per år. Projektet kombinerar energiproduktion med möjligheten att odla lax, vilket kan stärka Sveriges självförsörjning.
Kan laxodling och vindkraftsamexistera?
Ja, enligt rapporter kan laxodling i kallare havsvatten minska risken för sjukdomar i fisken och gynnar det lokala ekosystemet om det bedrivs inom ramarna för havsbaserade vindkraftparker.
Med den pågående utvecklingen av vindkraft och näringsliv är det tydligt att samlokalisering av vindkraft och laxodling utgör en spännande möjlighet för Sverige att ta ett steg mot en mer hållbar framtid. Se gärna fler detaljer i DN:s artikel.
Maria Lindqvist analyserar ekonomiska trender, börsutveckling och svensk arbetsmarknad. Hon skriver tydliga och aktuella artiklar som hjälper läsare att förstå komplexa ekonomiska frågor.
