Empatitrötthet är ett växande problem inom vården i Sverige, särskilt bland sjuksköterskor och annan vårdpersonal. Denna artikel syftar till att belysa fenomenet och dess kopplingar till moralisk stress, samt att ge en förståelse för hur dessa faktorer påverkar vårdyrken.
Vad är empatitrötthet?
Empatitrötthet är ett tillstånd som uppstår när individer utsätts för en överflöd av lidande, vilket resulterar i en minskad förmåga att känna medkänsla. Detta kan leda till såväl ökad stressnivå som negativa mentala hälsoeffekter, inklusive depression och risk för utbrändhet. Det är främst personer inom vårdyrken, såsom sjuksköterskor, läkare, undersköterskor och hemtjänstpersonal, som drabbas av empatitrötthet.
Konsekvenser av empatitrötthet
Mental hälsa
Empatitrötthet kan ha allvarliga konsekvenser för den mentala hälsan hos vårdpersonal. Många upplever känslor av överväldigande och maktlöshet, vilket ytterligare förvärrar det psykologiska tillståndet.
Arbetsmiljö
Det är också viktigt att förstå hur empatitrötthet påverkar arbetsmiljön. När sjuksköterskor och annan vårdpersonal kämpar med sina egna psykiska påfrestningar kan det leda till sämre patientvård. Det påverkar arbetslagets dynamik och kan resultera i en negativ spiral där både personalens och patienternas hälsa ifrågasätts.
Moralisk stress i vården
Moralisk stress blev särskilt uppmärksammat under pandemin. Det handlar om de svårigheter vårdpersonal ställs inför när de måste prioritera vem som får vård i en kritisk situation. Denna typ av stress kan liknas vid en “pest eller kolera”-problematik, där valen som måste göras ofta känns oetiska eller otillfredsställande.
Exempel på moralisk stress
I praktiken kan moralisk stress uppenbara sig när sjuksköterskor, till exempel, måste fatta beslut om vem av två patienter som bör få livräddande behandling. Dessa beslut kan ofta vara förknippade med svåra känslor och etiska dilemman, vilket ytterligare bidrar till känslan av empatitrötthet.
Åtgärder för att hantera empatitrötthet och moralisk stress
Att erkänna och beakta empatitrötthet och moralisk stress i vården är avgörande. Här finns några rekommendationer för att hantera dessa utmaningar:
-
Utbildning och träning: Regelbundna seminarier och workshops för att hantera emotionella påfrestningar kan bidra till att minska empatitrötthet.
-
Mentorskap och stödgrupper: Att erbjuda ett system av stöd kan hjälpa sjuksköterskor och annan vårdpersonal att behandla sina känslor och erfarenheter på ett konstruktivt sätt.
-
Policyförändringar: Vårdinrättningar bör se över sina rutiner och strukturer för att skapa en mer stödjande arbetsmiljö, främja balans mellan arbete och privatliv och minska den psykiska belastningen.
Frågor och svar
Vad är empatitrötthet?
Empatitrötthet är en minskad förmåga att känna medkänsla på grund av att man upplever för mycket lidande och stress, ofta förekommande inom vårdyrken.
Vilka yrkesgrupper drabbas mest av empatitrötthet?
Sjuksköterskor, läkare, undersköterskor och personal inom hemtjänst är de som främst påverkas av empatitrötthet.
Hur påverkar moralisk stress vårdpersonal?
Moralisk stress skapar svårigheter i beslutstagande under pressade situationer, vilket kan leda till känslor av maktlöshet och bidra till empatitrötthet.
Vad kan göras för att motverka empatitrötthet?
Utbildning, mentorskap och policyförändringar är viktiga steg för att hantera och förebygga empatitrötthet och moralisk stress bland vårdpersonal.
För mer information, besök SVT Nyheter.
Erik Holmgren bevakar medicinsk forskning, folkhälsa och nya vetenskapliga rön. Han samarbetar ofta med forskare och medicinska experter för att säkerställa korrekt och aktuell information.
