Regeringen föreslår grundlagsändringar för att stärka sin handlingskraft vid allvarliga kriser. I en ny proposition vill man möjliggöra snabbare åtgärder i händelse av krig eller andra nödsituationer, vilket syftar till att öka stabiliteten och säkerheten i Sveriges demokratiska system.
Grundlagsändringar för snabbare åtgärder
Den föreslagna propositionen innebär att riksdagen ska kunna ge regeringen särskilda befogenheter att snabbt meddela föreskrifter vid allvarliga kriser. Dessa föreskrifter kan gälla i högst tre månader, och regeringen får inte rätt att ändra eller upphäva grundlagar. I vissa exceptionella situationer kan regeringen själv besluta om ett undantagstillstånd, kallat aktiveringsbeslut, för att snarast vidta nödvändiga åtgärder utan att vänta på riksdagens godkännande.
Potentiella tillämpningar
Situationen kan bli aktuell vid exempelvis:
- Kärnkraftsolyckor
- Naturkatastrofer
- Stora smittspridningar
- Terrorattentat
- Finanskriser
- Cyberangrepp
Regeringen påpekar att det i krissituationer kan finnas skäl att snabbt utfärda föreskrifter för att skydda det demokratiska statsskicket.
Kritiska röster
Flera organisationer, inklusive LO och Journalistförbundet, har uttryckt oro för den föreslagna maktfördelningen. Journalistförbundet varnar för att dessa möjligheter kan öppna dörrar för en mer auktoritär regering att fatta beslut utan riksdagens stöd.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har dock försäkrat att säkerheten för maktdelningen ska bevaras. Han underströk att de nya reglerna syftar till att förhindra regeringar med despotiska ambitioner från att agera fritt.
Beslutsprocess och godkännande
Enligt propositionen får regeringen endast aktivera dessa befogenheter om det är uppenbart att riksdagens beslut inte kan avvaktas. De åtgärder som vidtas ska i efterhand godkännas av en tre fjärdedels majoritet i riksdagen. Om föreskrifterna inte behandlats av riksdagen inom en vecka, eller om inget beslut fattas inom en månad, kommer dessa att ogiltigförklaras.
Digitala och flexibla sammanträden
Som en del av de föreslagna grundlagsändringarna innebär det också att riksdagen ska kunna hålla sammanträden på andra platser än Stockholm, samt öppna för digitala möten i vissa akuta situationer. Dessa lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Propositionen bygger på ett utredningsförslag som fått stöd av sju av åtta riksdagspartier.
Frågor och svar
Vad innebär grundlagsändringarna?
Regeringen föreslår att riksdagen ger dem särskilda befogenheter att snabbt meddela föreskrifter vid allvarliga kriser, vilket kan ske utan att vänta på riksdagens beslut.
Hur länge kan föreskrifterna gälla?
Föreskrifterna får gälla i högst tre månader, och måste godkännas av riksdagen efteråt.
Vilka typer av kriser omfattar förslaget?
Ändringarna är tänkta att användas vid kriser som kärnkraftsolyckor, naturkatastrofer, smittspridningar, och cyberangrepp.
Vad säger kritikerna?
Vissa kritiker, som Journalistförbundet, varnar för att detta kan leda till en auktoritär utveckling där regeringar kan fatta beslut utan riksdagens stöd.
Vilka är nästa steg för förslaget?
Ett godkännande av riksdagen är nödvändigt, och de föreslagna lagändringarna kan träda i kraft den 1 januari 2027.
Daniel Andersson har arbetat som nyhetsjournalist i över ett decennium. Han rapporterar om aktuella händelser från hela landet med fokus på snabbhet, saklighet och trovärdighet.
