Under den senaste tiden har Sveriges cybersäkerhet åter hamnat i strålkastarljuset. Med en strategi som flera kritiker har beskrivit som “flum” har regeringen fått motta hård kritik för sin hantering av cyberpolitiken. Men vad är egentligen bakgrunden till detta och varför är det viktigt för Sveriges framtida säkerhet?
Regeringens cyberstrategi och dess brister
Den SD-stödda M-KD-L-regeringens senast uppdaterade cyberstrategi passerade nyligen riksdagen. Under en presentation förklarade Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, att strategin inte innehöll “flum” eller “omätbara mål”. Men en djupgående granskning av den bifogade handlingsplanen visar en helt annan verklighet. Nästan hälften av de över 70 angivna målen saknar tidsramar och är inte tillräckligt specifika. Detta väcker frågor kring trovärdigheten i regeringens löften om att skydda Sverige mot digitala hot.
Historiskt sett tog den tidigare S-ledda regeringen modiga steg och överlämnade Sveriges första cyberstrategi den 22 juni 2017. Även om det är rimligt att anta att sådan strategi kan behöva uppdateras är det tveksamt om den senaste versionen, där sex områden har omvandlats till tre, verkligen förbättrar Sveriges cybersäkerhet. Istället för en samlad strategi verkar det som om olika aktörer fortsätter att jobba parallellt, vilket skapar förvirring snarare än samstämmighet.
Det negativa efterdyningarna av Försvarsstrategin
I takt med att hot mot cybersäkerhet blir allt mer komplext kan det tyckas ologiskt att regeringen har utsett flera olika personer och grupper för att hantera dessa frågor. Digitaliseringsminister Erik Slottner och Utrikesminister Maria Malmer Stenergard har var och en lanserat egna strategier medan behovet av en övergripande cyberstrategi kvarstår. En särskild ambassadör för cyberfrågor har dessutom utsatts, trots att cybersäkerhet inte respekterar landsgränser.
I en tid där information kan användas på olika sätt i konflikter, är det avgörande att Sverige får en stabil och tydlig cybersecurity-strategi. Den Riksrevisionen rapport som släpptes våren 2023 underströk just detta, med fokus på behovet av en mer samlad styrning och tydlig ansvarsfördelning.
Cyberkrig och psykologiskt försvar: En växande oro
I cyberkrigföring används ofta information som ett vapen, och Kulturministern Paria Liljestrand nämnde i SVT att anonyma trollkonton måste hanteras. Detta gäller särskilt i en tid där vi ser intressanta kopplingar mellan offentliga figurer och anonyma konton kopplade till politiska partier.
Att skriva om cybersäkerhet är viktigt, och använda ordet “cyber” på ett meningsfullt sätt är avgörande. Det är inte längre enbart en fråga om teknik; det handlar om Sveriges säkerhet, vårt skydd mot hot som kan påverka hela samhället. Den nuvarande regeringens brist på en konkret och samordnad cyberstrategi kan få förödande konsekvenser.
Markus Selin (S), riksdagsledamot och medlem av försvarsutskottet och EU-nämnden, påpekar vikten av en stark och konsekvent cyberstrategi för att verkligen skydda Sverige i en osäker värld.
Frågor och svar
Vad innebär regeringens cyberstrategi?
Regeringens cyberstrategi syftar till att skydda Sverige från digitala hot men har kritiserats för att vara vagt formulerad och sakna konkreta tidsramar.
Vad är viktigast i cybersäkerhet?
Cybersäkerhet handlar om att skydda information och infrastruktur från cyberattacker, vilket i sin tur är centralt för hela nationens säkerhet.
Varför är det viktigt med en sammanhängande cyberstrategi?
En sammanhängande cyberstrategi säkerställer att alla aktörer i samhället arbetar mot samma mål och att resurserna används effektivt för att hantera de komplexa hot som Sverige står inför.
Denna situation måste tas på allvar. Kombinationen av teknologiska framsteg och geopolitiska spänningar kräver att Sverige snabbt får en effektiv och realistisk cyberpolitik för att skydda landets säkerhet.
Anna Pettersson skriver om ny teknik, innovationer och digitala trender. Hon förklarar tekniska nyheter på ett enkelt sätt för både nybörjare och teknikintresserade.
