Tidigare statsministern och utrikesministern Carl Bildt delar åsikten med många experter att USA:s militära attack mot Irans kärnanläggningar bryter mot folkrätten. Enligt Bildt är detta en allvarlig fråga som väcker principer om internationell rätt till liv.
Mark Rutte och det kärnvapenhotet från Iran
Under den första presskonferensen vid Natotoppmötet i Haag, när han konfronteras med frågor om attackerna, förflyttar den nederländske premiärministern Mark Rutte fokus till vad han anser är en viktigare fråga.
“Min största rädsla är att Iran får ett kärnvapen. Det är därför som Nato uttryckligen har sagt att Iran inte ska inneha kärnvapen”, betonar Rutte. Detta yttrande sätter fingret på det pågående debattklimatet där kärnvapenfrågor är mer aktuella än någonsin.
Operation “Midnight Hammer”
Vidare adresserar Rutte USA:s anfall med GBU-57-bomber och kryssningsrobotar som del av operationen “Midnight Hammer”. Trots att många ställer sig kritiska till de juridiska aspekterna, argumenterar Rutte att dessa åtgärder inte strider mot internationell rätt.
“Jag håller inte med om att det är emot internationell rätt”, säger han, och understryker sin position med en känsla av att aktionerna är motiverade av det större hotet från Iran.
Försvarsutgifter och styrkan av Nato
Mark Rutte, nu i rollen som Natos generalsekreterare, står inför en annan uppgift under toppmötet – att driva igenom Donald Trumps krav på att medlemsländerna ska avsätta 5 procent av sin BNP till försvarsutgifter.
“Det är en historisk stund”, säger Rutte. Han framhäver att världsläget blivit mer komplicerat och riskfyllt, där beslutsfattande allierade i Nato måste agera på modiga sätt för att stärka alliansen.
Enligt Rutte är Natos planer omfattande, med målet att öka den kollektiva försvarsberedskapen. “Nato har detaljerade försvarsplaner. Vi vet hur vi ska tackla de faror vi ställs inför”, förklarar han.
Satsningar på luftförsvar och aktuell politik
De omfattande försvarssatsningarna innefattar bland annat en femdubbling av luftförsvaret, där Rutte uppger att detta är avgörande för att möta hotet från Ryssland. Samtidigt som diskussionerna pågår i Haag, meddelar Ulf Kristersson i Sverige att landet investerar nio miljarder kronor i luftvärn i ett initiativ för att stärka försvarsberedskapen.
Rutte uttrycker oro över Rysslands agerande i Ukraina och beskriver det som det mest allvarliga hotet, och understryker att “Moskva fortsätter att kriga med stöd från Nordkorea, Kina och Belarus.”
Konsensus och utmaningar inom Nato
Att leda 32 länder, där åsikterna kan variera, är en betydande utmaning för Rutte. Spanien, till exempel, har nyligen uttryckt att de inte är redo att stödja Trumps krav fullt ut. “Jag har respekt för Spaniens bidrag till Nato”, påpekar han. Trots olikheterna påpekar han att ambassadörerna i Nordatlantiska rådet står enade i uppfattningen att en ökning av försvarsutgifterna är nödvändig.
Målet är 5 procent av BNP, uppdelat på 3,5 procent till militärt och 1,5 procent till civilt försvar, dock med en tidsram till 2035. Rutte framhåller vikten av att alla medlemsländer tar sitt ansvar.
Med Donalt Trumps kommande besök i Haag, där han ska se planen kring försvarsutgifter bli verklighet, är stämningen spänd. Rutte sammanfattar sin position: “Det är kritiskt att varje allierad bär sin del av bördan.”
Frågor och svar
-
Är USA:s attacker på Irans kärnanläggningar ett brott mot folkrätten?
Många bedömare, inklusive Carl Bildt, anser att dessa attacker strider mot internationell rätt och skapar en farlig norm för hur stater kan agera. -
Vad är mark Rutte’s åsikt om kärnvapen i Iran?
Mark Rutte uttrycker en stark oro för att Iran ska närma sig kärnvapentillverkning och argumenterar för att Nato har en klar ståndpunkt om att Iran inte får inneha kärnvapen. -
Hur påverkar Natos försvarsutgifter säkerhetspolitik i Europa?
Ökningen av försvarsutgifter är av stor betydelse för att stärka den kollektiva säkerheten i Nordatlanten och respondere effektivt på hot från Ryssland och andra länder.
Maria Lindqvist analyserar ekonomiska trender, börsutveckling och svensk arbetsmarknad. Hon skriver tydliga och aktuella artiklar som hjälper läsare att förstå komplexa ekonomiska frågor.
