Arbetsförmedlingen är en central aktör när det kommer till att stödja personer med funktionsnedsättningar och nedsatt arbetsförmåga i deras väg tillbaka till arbetsmarknaden. Men en ny granskning från Riksrevisionen avslöjar allvarliga brister i deras arbete, vilket väcker frågor om hur väl dessa individer verkligen får det stöd de behöver.
Brister i stödet för personer med funktionsnedsättningar
Enligt Kristina Lovén Seldén, som har lett granskningen, har Arbetsförmedlingen inte lyckats tillhandahålla det stöd som krävs för att hjälpa personer med funktionsnedsättning. “Vi ser att stödet har försämrats över tid, och att det tar lång tid att identifiera dessa funktionsnedsättningar,” säger hon.
En oroande statistik visar att var tionde person får vänta mer än tre år på att få sin funktionsnedsättning identifierad och registrerad efter att de skrivits in. I vissa fall sker det inte överhuvudtaget. Denna process som innefattar en samlad bedömning av arbetsförmågan och medicinska underlag är avgörande för att människor ska få tillgång till det stöd de har rätt till.
Väntevärlden för stödinsatser är lång
Trots att detta handlar om en sårbar grupp är det skrämmande att endast tre av tio personer med konstaterad funktionsnedsättning får särskilda insatser inom två år. Samtidigt saknar hälften av dessa individer varaktiga insatser eller aktiviteter. Väntetiderna är särskilt långa för personer över 25 år och de som är födda utanför Sverige samt för dem med rörelsehinder.
Riksrevisionen påpekar också att bedömningarna varierar beroende på region och handläggare. Detta missförhållande innebär att vissa personer får ett bättre stöd än andra, vilket skapar en ojämlikhet i systemet och väcker oro över rättssäkerheten.
En samhällsekonomisk utmaning
Det är inte bara de drabbade individernas liv som påverkas av dessa brister; samhället i stort lider också. Kristina Lovén Seldén framhäver att långa arbetslöshetstider för personer med funktionsnedsättning ofta leder till negativa hälsoeffekter och lägre livsinkomster. “Det är bekymmersamt både för individen och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv,” konstaterar hon.
Riksrevisionens granskning omfattar perioden 2013–2024 och visar på dramatiska skillnader. År 2023 hade sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning enbart nått 45 procent, i kontrast till hela befolkningens 81 procent. Arbetslösheten för denna grupp ligger på 19 procent, jämfört med 8 procent för allmänheten.
Ett behov av förändring
En av huvudorsakerna till de brister som identifierats är regeringens ineffektiva styrning av Arbetsförmedlingen. Organisatoriska förändringar har lett till en minskning av personalstyrkan, samtidigt som självservicen och digitala möten har ökat. Detta har dock inte fallit väl ut för målgruppen, vilket innebär att vissa individer känner sig övergivna i systemet.
Maria Cheung, en av Riksrevisionens experter, pekar på att antalet psykologer inom Arbetsförmedlingen har halverats sedan 2018. “Antalet personer och specialister som arbetar med målgruppen har minskat. Det påverkar självklart kvaliteten på stödet,” säger hon.
Förslag till förbättringar
Riksrevisionen rekommenderar att regeringen genomför en grundlig utvärdering av Arbetsförmedlingen och dess insatser för arbetsmarknadsåtgärder för personer med funktionsnedsättning. Det föreslås att myndigheten ska säkerställa att handläggningen är effektiv och that bedömningarna är likvärdiga.
Här är några av de specifika åtgärder som föreslås:
- Effektivare insamling av medicinska underlag.
- Fortsatt kontakt med handläggare, vilket kan ske genom fysiska möten.
- Översyn av regelverk kring lönebidrag till arbetsgivare som anställer personer med funktionsnedsättning. Taket har varit oförändrat sedan 2017 och har inte följt med den allmänna löneutvecklingen.
Kristina Lovén Seldén betonar att det är nödvändigt att se över processerna i grunden. Många av bristerna beror enligt henne på att Arbetsförmedlingens processer bygger på förväntningar om att arbetssökande själva ska driva sina ärenden, vilket kan vara en alltför hög tröskel för målgruppen.
Frågor och svar
Hur lång tid tar det att få sin funktionsnedsättning registrerad hos Arbetsförmedlingen?
Det kan ta över tre år för många att få sin funktionsnedsättning identifierad och registrerad efter att de skrivits in.
Vad är sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning?
Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning var 45 procent år 2023, vilket är betydligt lägre än den 81 procentiga sysselsättningsgraden för hela befolkningen.
Vilka grupper har svårast att få stöd från Arbetsförmedlingen?
Personer över 25 år och de som är födda utanför Sverige samt de med nedsatt rörelseförmåga är de som får vänta längst på stöd.
För mer information och fördjupning i rapporten, besök Riksrevisionens hemsida och läs deras granskning som omfattar perioden 2013–2024. Det är viktigt för alla att förstå de utmaningar som personer med funktionsnedsättning står inför och att vi gemensamt kan arbeta för en mer inkluderande och rättvis arbetsmarknad.
Maria Lindqvist analyserar ekonomiska trender, börsutveckling och svensk arbetsmarknad. Hon skriver tydliga och aktuella artiklar som hjälper läsare att förstå komplexa ekonomiska frågor.
