Under perioden 2021–2023 har matpriserna i Sverige stigit med över 28 procent, vilket har skapat intensiva diskussioner bland både konsumenter och branschaktörer. Många har ifrågasatt om matjättarna verkligen har höjt priserna i den omfattning som motiveras av inflationen. Här utforskar vi de senaste avslöjandena kring matpriserna och deras påverkan på hushållens ekonomi.
Matpriserna och deras påverkan på hushållen
Konkurrensverket har nyligen genomfört en granskning av prisökningarna på viktiga livsmedel såsom smör, ägg, ost, kyckling, potatis, matolja och bröd. Rapporten visar att priserna har höjts mer än nödvändigt för att täcka de kostnader som inflationen medfört.
Stabil lönsamhet trots prishöjningar
Trots den dramatiska ökning av matpriserna har rörelsemarginalerna för dagligvaruhandeln varit förvånansvärt stabila över tid. Enligt rapporten har dessa marginaler inte förändrats mycket mellan åren före och efter pandemin. Karin Brynell, vd för Svensk dagligvaruhandel, har dock en annan åsikt. Hon förklarar att rapporten istället visar på en nedgång i lönsamheten, särskilt jämfört med siffror från ett par år tillbaka.
“Lönsamheten har minskat inom dagligvaruhandeln”, påpekar Brynell, och betonar att pandemin skapade en extraordinär situation där försäljningen översvämmade dagligvaruhandeln, men nu har lönsamheten sjunkit trots de höga priserna.
Har matjättarna agerat oetiskt?
En ifrågasatt uppfattning om prishöjningar
Frågan om matjättarnas prishöjningar är fortfarande ett hett ämne. Brynell menar att det inte finns någon grund för att påstå att priserna har höjts omotiverat mycket under krisåren. Hushållen har inte bara drabbats av stigande matpriser utan också av ökade räntekostnader och högre priser på andra varor och tjänster. Detta har lett till en drastisk förändring i kundernas köpbeteende, där många nu väljer att handla mer sparsamt och leta efter extrapris.
Dagligvaruhandeln under lupp
Konkurrensverket har även inlett granskningar av avtalsvillkor mellan Ica och Ica-handlarna, med misstankar om konkurrensbegränsande samarbeten. Brynell kan dock inte kommentera dessa specifika fall, då hon inte känner till detaljerna kring dem.
Fakta om lönsamheten i dagligvaruhandeln
Konkurrensverkets undersökning av lönsamheten i livsmedelsbranschen belyser hur dessa har ändrats över tid, inte minst under pandemin och under perioder av stigande matpriser:
- Under perioden 2008–2019 låg rörelsemarginalen i dagligvaruhandeln på i genomsnitt 2,4 procent.
- Under pandemin, år 2020 och 2021, steg marginalerna till 3,2 respektive 3,9 procent.
- Efter denna topp har marginalerna däremot sjunkit tillbaka till omkring 2,5 procent.
- Det finns dock stora variationer bland aktörerna: Ica och Axfood har marginaler på 3–4 procent, medan Lidl och Coop har marginaler på 0 procent.
Källa: Konkurrensverket
Frågor och svar
Varför har matpriserna stigit så mycket i Sverige?
Matpriserna har stigit på grund av flera faktorer som inflationskostnader, ökade råvarupriser samt en ansträngd distributionskedja. Granskningar visar att priserna ofta har höjts mer än vad som har varit motiverat.
Vilka effekter har höga matpriser på hushållen?
Höga matpriser har lett till att många hushåll känner sig ekonomiskt pressade, och de har börjat ändra sina köpbeteenden. Många söker nu billigare alternativ eller handlar i mindre utsträckning för att hantera den ekonomiska situationen.
Vad säger Konkurrensverket om lönsamheten inom dagligvaruhandeln?
Konkurrensverket har noterat att lönsamheten i dagligvaruhandeln har varit relativt stabil, men att det finns uppgifter som pekar på att den har minskat under de senaste åren, trots de stigande matpriserna.
För mer information, läs gärna vidare i denna rapport om matpriser som detaljerar prishöjningarna och deras effekter.
Maria Lindqvist analyserar ekonomiska trender, börsutveckling och svensk arbetsmarknad. Hon skriver tydliga och aktuella artiklar som hjälper läsare att förstå komplexa ekonomiska frågor.
