Den iranska regimen tar ytterligare ett steg mot att kväva opposition och tysta kritikernas röster med en ny spionlag som riskerar att leda till massavrättningar. Under de senaste veckorna, efter att ett vapenvila med Israel offentliggjordes, har beskedet om lagen fått oroande konsekvenser för den iranska befolkningen. Lagen gör det möjligt att fängsla alla som är i kontakt med internationella medier och sänker ribban för dödsstraff, vilket skapar en intensiv rädsla bland medborgarna.
Spionlagen och dess konsekvenser
Tusentals iranier uppvisade lojalitet mot regimen på gatorna i Teheran, klädda i enlighet med statens strikta påbud och barande flaggor och bilder av ayatolla Ali Khamenei. I intervjuer med CNN uttrycker de stolthet över regeringens styrning. Men bakom den ytliga enigheten döljer sig en tyst opposition. Många iranier vågar inte ens kommunicera med släktingar utomlands av rädsla för att anses vara ”kollaboratörer”.
En lag som fungerar som en varning
Den nya spionlagen, som utformades i kölvattnet av kriget med Israel, innebär att även ”indirekt stöd” till Israel kan leda till långa fängelsestraff. Aktiviteter som anses gynna ”fientliga regeringar” klassas som ”korruption på jorden”, en rubricering som i praktiken ofta innebär dödsstraff.
Mahmood Amiry-Moghaddam, människorättsexpert och grundare av Iran Human Rights (IHR), påpekar att regeringen egentligen inte behöver en ny lag för att kunna döma till döden. Men lagen fungerar som en kraftfull avskräckande effekt för befolkningen, och den inkluderar även individer som följer eller delar innehåll på sociala medier, eller kommunicerar med internationella medier och organisationer.
Förhållandena i Iran just nu
Dagen efter den senaste israeliska attacken mot Iran publicerade IHR en lista innehållande namn på personer som dömts för spionage, däribland den svensk-iranske forskaren Ahmadreza Djalali, som nu står inför en särskilt stor risk att avrättas. För bara några dagar sedan avrättades fyra personer från den listan, vilket skapar stor oro för fler avrättningar i framtiden. Enligt rapporter var två av de avrättade kurder som greps för att ha smugglat alkohol från Irak och torterades till tvångsbekännelser om samarbeten med Israel.
Fruktan för massavrättningar
Historiskt sett har Iran en tragisk historia av massavrättningar, särskilt efter blodiga konflikter, som de med Irak under 1980-talet. Mahmood Amiry-Moghaddam varnar för att regimen kan återspegla det förflutna genom att utföra massavrättningar även denna gång, som ett sätt att visa styrka inför folket i skuggan av dåliga resultat i striderna.
Fakta: Iran är ett av de länder som avrättar flest personer i världen, med en särskilt hög andel politiska fångar. De senaste siffrorna visar att nästan 600 personer avrättades under 2025, varav ett tjugotal efter att kriget bröt ut (källa: IHR).
Frågor och svar
-
Vad innebär den nya spionlagen i Iran?
Den nya spionlagen gör det möjligt för regimen att fängsla individer som har kontakt med internationella medier och sänker ribban för dödsstraff, vilket ökar risken för straff för en bredare kategori av aktiviteter. -
Hur påverkar spionlagen befolkningens rättigheter?
Spionlagen fungerar som en stark avskräckning och tystar oppositionen genom att hota med långa fängelsestraff och dödsstraff för en mängd handlingar som tidigare kanske inte betraktades som kriminella. -
Finns det historiska exempel på massavrättningar i Iran?
Ja, efter kriget mot Irak på 1980-talet genomförde regimen omfattande massavrättningar av politiska motståndare. Det finns farhågor om att vi kan se ett liknande mönster återupprepas i nuvarande konflikt och med den nya spionlagen på plats.
Helena Nilsson analyserar politiska beslut, valrörelser och maktförhållanden i svensk politik. Hon strävar efter att ge läsarna insikt i både regerings- och oppositionsarbete.
