Den invasiva sammetsgetingen, en asiatisk bålgeting, sprider sig snabbt över Europa och har nu blivit ett hot som närmar sig Sveriges gränser. Denna art, som kan orsaka allvarliga ekologiska skador, har redan upptäckts i Danmark — bara tio mil från Sverige. Men vad innebär egentligen detta för vår inhemska fauna och hur kan vi förbereda oss? Låt oss dyka ner i ämnet.
Sammetsgetingens hot: En översikt
Sammetsgetingen (Vespa velutina), ursprungligen från östra Asien, har blivit känd för sina aggressiva beteenden mot bin. Den upptäcktes först i Frankrike för cirka 20 år sedan och har successivt spridit sig till flera europeiska länder inklusive Spanien, Portugal, Italien, Belgien och Tyskland. Det senaste rapporterna visar att den även är på väg mot Sverige.
Spridning i Europa – Nya rön nära Sveriges gräns
Det som gör sammetsgetingen särskilt oroande är dess förmåga att påverka ekosystemet negativt. I helgen inträffade en incident i Frankrike där flera människor blev attackerade av bin efter att de stört sig på ett bisamhälle som blivit angreppna av sammetsgetingen. En man drabbades av hjärtstillestånd och andra fick allvarliga stickskador. Dessa händelser, om än tragiska, understryker riskerna med denna invasiva art.
- Spridning: Efter att ha upprättat sig i Danmark har sammetsgetingen blivit ett akut problem. Danska myndigheter har börjat sätta ut fällor och letar aktivt efter bon för att förhindra vidare spridning.
- Tidslinje: Enligt Didrik Vanhoenacker, biolog vid Naturhistoriska riksmuseet, kan det ta flera år — potentiellt upp till 20 år — innan sammetsgetingen etablerar sig i Sverige.
Ekologisk påverkan och risker för svenska bin
Sammetsgetingen är mindre än den svenska bålgetingen och kännetecknas av sin mörka rygg och nacke. Den trivs i varma klimat, vilket gör att den troligtvis först kommer att etablera sig i södra Sverige, framför allt i Skåne.
Frågan är: Vad innebär detta för våra bin?
- Hot mot inhemska arter: Sammetsgetingen är en rovdjur som jagar bin och andra insekter för att mata sina larver. Om den skulle bli vanlig i Sverige hotar den redan sårbara bin, och särskilt många sällsynta solitärbin som är viktiga för vårt ekosystem.
- Ökning av angrepp på bikupor: En fara är också att sammetsgetingen kan angripa bikupor, vilket skulle skapa stora problem för biodlare och naturvänner i regionen.
“Risken är påtaglig att sammetsgetingen etablerar sig och kan bli vanlig, vilket negativt skulle påverka våra ekosystem”, säger Vanhoenacker.
Vad kan vi göra?
Om du misstänker att du har sett en sammetsgeting, ta gärna en bild på den och rapportera fyndet på rapporter.artfakta.se samt kontakta din kommun för en säker hantering. Att vara medveten och aktiv i att rapportera dessa observationer är avgörande för att förhindra spridning.
Frågor och svar
Vad är sammetsgetingen?
Sammetsgetingen är en invasiv asiatisk bålgeting som jagar bin för att föda sina larver. Den är mindre än den svenska bålgetingen och kan orsaka stora ekologiska skador om den etablerar sig i Sverige.
Hur kan jag känna igen sammetsgetingen?
Den har en mörk rygg och nacke, är mindre än den vanliga bålgetingen och trivs bäst i varma klimat. Den uppträder vanligtvis aggressivt mot andra insekter, särskilt bin.
Vad gör jag om jag ser en sammetsgeting?
Ta en bild och rapportera fyndet på rapporter.artfakta.se samt informera din kommun för att bidra till att hantera hotet.
Att ha kunskap om sammetsgetingen och dess spridning är avgörande för att skydda våra lokala ekosystem och säkerställa att våra bin och inhemska arter förblir sunda och starka.
Karin Dahl rapporterar om väder, klimatförändringar och extremväder i Sverige och världen. Hon samarbetar med SMHI för att ge tillförlitliga väderprognoser.
