Sedan den nya lagen om könstillhörighet trädde i kraft har det blivit betydligt lättare för personer att ändra sitt juridiska kön i Sverige. Under den första veckan som lagen gällde kom det in ett betydande antal ansökningar till Socialstyrelsen, vilket tyder på att många nu ser möjligheten att få sin könsidentitet bekräftad på ett mer tillgängligt sätt.
En lag som förändrar liv
Lagen om könstillhörighet har sin bakgrund i en lång och emotionell debatt som pågått i över 15 år. Den trädde i kraft för bara en vecka sedan och introducerade dels en ny process för att ändra juridiskt kön, dels sänkte den åldersgränsen till 16 år, med förutsättning att vårdnadshavare godkänner det. Detta är ett stort steg framåt för transpersoner och deras rättigheter.
Signe Krantz, ordförande för Transsammans, Sveriges största förbund för transpersoner och deras anhöriga, menar att lagen är ett erkännande av att transpersoner vet bäst om sina egna identiteter. Hon uttalar sig i en intervju: “Den här lagen visar att staten litar på att transpersoner vet bäst vilka vi själva är. När vi äntligen fått igång den här processen, är det viktigt att vi fortsätter att arbeta för dessa rättigheter.”
Villkor för att ändra juridiskt kön
Fortfarande nödvändigt med medicinskt intyg
Trots att processen har förenklats krävs det fortfarande att personen har en upplevd könsidentitet som stämmer överens med det juridiska könet. Hälso- och sjukvården måste intyga att den sökande sannolikt kommer att fortsätta leva i denna könsidentitet under överskådlig tid. Enligt Socialstyrelsen avslogs 13 procent av ansökningarna under året 2022, så det finns fortfarande hinder att övervinna, även under den nya lagen.
Första veckan med högre ansökningar
I den första veckan efter lagens ikraftträdande—från 1 till 4 juli—mottogs hela 77 ansökningar om att ändra sitt juridiska kön. Av dessa var 13 ärenden kopplade till personer under 18 år. Signe Krantz förväntar sig att ansökningarna kommer att plana ut efter en initial topp, men betonar också att denna förändring är ett stort steg framåt för HBTQ-rättigheter.
Tabell över inkomna ärenden om juridiskt kön
| Datum | Antal ärenden |
|---|---|
| 1 juli | 22 |
| 2 juli | 20 |
| 3 juli | 21 |
| 4 juli | 14 |
| Totalt | 77 |
Källa: Socialstyrelsen
Rädsla för missbruk av lagen
Det finns dock kritiker som uttryckt oro för att lagändringen kan leda till missbruk och öka antalet ändringar av juridiskt kön, däribland Sverigedemokraterna som har kallat lagen “direkt skadlig”. Men Krantz menar att dessa farhågor är ogrundade, och hänvisar till andra länder med mer liberala lagar som inte sett dessa risker förverkligas.
En historisk förändring
Signe Krantz konstaterar att denna lagrepresenterar det största framsteget för HBTQ-rättigheter på många år. Hon påpekar att detta också markerar slutet på ett mörkt kapitel i Sveriges historia vad gäller tvångssteriliseringar av transpersoner, som pågick fram till 2013.
Frågor och svar
Vad innebär den nya könstillhörighetslagen?
Den nya lagen gör det möjligt för individer att ändra sitt juridiska kön på ett mer tillgängligt sätt, enbart med ett intyg från vårdcentral i stället för kontakt med könsbekräftande vård.
Vilka åldersgränser gäller för att ändra juridiskt kön?
Åldersgränsen för att ändra juridiskt kön har sänkts till 16 år, med förutsättning att den unga personen får godkännande av sina vårdnadshavare.
Vad krävs för att få juridiskt kön ändrat?
Det krävs att personen har en upplevd könsidentitet som överensstämmer med det juridiska könet samt ett intyg från hälso- och sjukvården som styrker detta.
Daniel Andersson har arbetat som nyhetsjournalist i över ett decennium. Han rapporterar om aktuella händelser från hela landet med fokus på snabbhet, saklighet och trovärdighet.
