Cecilia Asp Paulrud är sjuksköterska på bemanningsenheten vid Södertälje sjukhus och har också ett uppdrag som förtroendevald inom facket. När hon blickar framåt mot helgens arbetspass känner hon en osäkerhet som många inom vården delar. “Jag har en känsla av att jag kommer få ett sms innan helgen: ’Hej, kan du jobba dubbelpass någon av dagarna?’”, berättar hon, och beskriver en oro som blivit alltmer vanlig bland vårdpersonal i Sverige.
Sommarscheman och personalbrist
Undersökningar visar att över en tredjedel av de förtroendevalda i vården upplever att det finns obemannade pass. Detta är särskilt allvarligt inom kritiska områden såsom akutsjukvård och intensivvård. Minimibemanning har blivit normen under sommarmånaderna, vilket innebär att vårdpersonal ofta arbetar under pressade förhållanden.
“Vi går verkligen på det minsta möjliga vi kan just nu. Om någon blir sjuk, då arbetar vi underbemannade”, påpekar Cecilia. Det är en oro som många bär på, och den påverkar inte bara personalens arbetsmiljö; den sätter även patientsäkerheten på spel.
Åtgärder krävs
Enligt Vårdförbundets nyligen publicerade undersökning har 28 procent av de tillfrågade uppgett att arbetsgivarna har försökt påverka dem att flytta eller avbryta sin semester. “Det kräver åtgärder. Vi behöver hållbara och framförhållna scheman så att jag vet hur jag ska jobba”, säger Sineva Ribiero, ordförande för Vårdförbundet. Hon påpekar också behovet av bättre ekonomiska förutsättningar för arbetsvillkoren inom vårdsektorn.
Sveriges kommuner och regioner (SKR) bekräftar behovet av mer resurser, även om de också påpekar att pengar inte är den enda lösningen på de demografiska utmaningarna. “Vi blir tyvärr inte fler bara för att det finns pengar”, säger Johan Kaarme, chef för vård och omsorg vid SKR.
Ökade risker för patientsäkerhet
Enligt Vårdförbundets undersökning uppger 63 procent av de som svarat att de har sett en ökning av patientsäkerhetsrisker kopplade till bemanningen under sommaren. Detta är en tydlig ökning jämfört med motsvarande undersökning från 2021. Personalbrist under sommaren har tyvärr blivit ett permanent tillstånd, vilket oroar fackföreningen.
“Det är inte normalt. Det här kommer inte att leda till bättre kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården”, framhåller Sineva Ribiero.
SKR å sin sida menar att patienter fortfarande får den vård de behöver, trots de utmaningar som råder. “Det finns inga tecken på att man som invånare ska vara orolig för att inte få den vård man behöver. Om man har behov, framför allt av akut karaktär, ska man alltid ta kontakt”, försäkrar Johan Kaarme.
Frågor och svar om minimibemanning
Vad innebär minimibemanning?
Minimibemanning innebär att vården arbetar med det lägsta antalet anställda som krävs för att kunna hålla verksamheten igång, vilket ofta leder till överbelastning av personal och risker för patientsäkerheten.
Vilka risker för patientsäkerheten är kopplade till minimibemanning?
Enligt vårdforskning finns det en tydlig koppling mellan minimibemanning och ökade risker för patientsäkerhet, bland annat på grund av knappa resurser och hög arbetsbelastning för den kvarvarande personalen.
Vad kan göras för att förbättra situationen?
Förbättrade scheman och ökad bemanning, tillsammans med bättre ekonomiska villkor, är avgörande för att säkerställa en hållbar vårdmiljö och för att garantera att patienter får snabb och säker vård.
Daniel Andersson har arbetat som nyhetsjournalist i över ett decennium. Han rapporterar om aktuella händelser från hela landet med fokus på snabbhet, saklighet och trovärdighet.
