Släkten är en oväntad nyckel i kampen mot brottslighet, och nu får svenska polisen möjligheten att använda släktdatabaser i sitt arbete för att lösa ouppklarade mordfall. Vi ser på hur detta nya verktyg kan revolutionera brottsutredningar och ge hopp åt de som drabbats av oförrätter.
Polisens arbete med släktforskning
I takt med att fler svenskar registrerar sitt DNA för att upptäcka sitt familjebakgrund, blir användningen av dessa släktdatabaser för brottsutredningar allt mer relevant. Linda Kvist, ansvarig för polisens utredningar, säger: “Vi har genomfört en inventering där vi gått igenom de första ärendena som vi ska jobba med.” I dag kan DNA-analys inte bara avslöja en persons ursprung utan även användas för att identifiera brottslingar.
Teknikens avancemang och dess betydelse
DNA är ett kraftfullt verktyg i brottsutredningar. Genom att analysera ett kort biologiskt spår kan polisen nu identifiera personer som är kopplade till det aktuella fallet. Som Kvist påpekar: “DNA är så fiffigt att när man har hittat tillräckligt många personer som hänger ihop så finns det bara ett ställe kvar. Det blir väldigt tydligt vem som är gärningspersonen.”
Vilka brott omfattar den nya metoden?
Metoden används främst för utredning av allvarliga brott, såsom:
- Mord
- Grov våldtäkt
- Grov våldtäkt mot barn
I Sverige finns det i dagsläget cirka 800 ouppklarade fall, så kallade “kalla fall”, som ger polisen en stor mängd ärenden att arbeta med. “Men till det kommer ju nya mord och de olika sexualbrotten, så det finns ärenden att jobba med,” tillägger Kvist.
Ändringen av lagen
Det var först i juli 2022 som lagen om släktforskning i brottsutredningar blev ändrad efter att ha ansetts olaglig under flera år. Det finns en betydelsefull skillnad mellan då och nu. “Även om man tycker att det har gått lång tid så är vi faktiskt först i Europa med det här arbetssättet. I Danmark är det också tillåtet från 1 juli,” berättar Linda Kvist och antyder att fler europeiska länder kan följa efter.
Steg för steg: Polisens metod för släktforskning
Polisen följer en åttastegsprocess för att använda släktdatabaser i sina utredningar:
- DNA-analys: En noggrann analys av det biologiska spåret görs för att förbereda jämförelser med släktdatabaser.
- Jämförelse med släktdatabaser: Datan överförs, och Integritetsskyddsmyndigheten informeras. All hantering görs separat för att säkerställa sekretess.
- Konstruktion av träfflista: Polisen får en lista över potentiella matchningar och börjar traditionell släktforskning för att identifiera misstänkta.
- Bevisning och topsning: Om en person identifieras kan hen tvingas genomgå topsning för att jämföras med DNA-spåret, vilket också kan ske frivilligt.
Dessa steg säkerställer att polisens metoder för släktforskning är både effektiva och lagligt förankrade.
Frågor och svar
Kan polisen använda DNA från släktdatabaser för att lösa mord?
Ja, polisen kan nu använda DNA-analyser från släktdatabaser för att identifiera personer kopplade till ouppklarade mordfall. Denna metod har visat sig effektiv för att lösa svåra brott.
Hur många kalla fall finns det i Sverige?
I Sverige finns det cirka 800 kalla fall, vilket innebär att det finns ett stort antal svårlösta brott som polisen nu kan fokusera på med hjälp av nya metoder som släktforskning.
Är detta tillåtet enligt lagen?
Ja, efter lagändringen i juli 2022 är det nu lagligt för polisen att använda sig av släktdatabaser i utredningar av allvarliga brott som mord och sexualbrott.
Polisens nya verktyg för släktforskning kan ge många kriminalfall nytt liv och, i slutändan, ge rättvisa åt de som lidit av brott.
Daniel Andersson har arbetat som nyhetsjournalist i över ett decennium. Han rapporterar om aktuella händelser från hela landet med fokus på snabbhet, saklighet och trovärdighet.
