Fritidsgårdar brukar framstå som en säker tillflyktsort för ungdomar, en plats för aktiviteter och gemenskap – men vad händer när en sådan verksamhet skapar mer problem än den löser? Denna artikel dyker ner i en kontroversiell fritidsgård, vars uppkomst var kopplad till tidigare kriminella individer och där ambitionerna att motverka ungdomskriminalitet visade sig vara en illusion.
Från goda intentioner till brottslig verksamhet
Fritidsgården, som saknade kommunal anslutning, etablerades med syftet att hålla unga borta från kriminalitet. Den ledande figuren i organisationen uttryckte tydligt ett åtagande om nolltolerans mot brott. Men trots dessa positiva ord kom polisen snart att misstänka att verksamheten kunde bli en inkörsport till kriminalitet.
– “Vi ser detta som en möjlig arena för att rekrytera in unga i brott,” sa Tommy Alriksson, chefsaspirant på polisen, när han kommenterade deras insats mot lokalerna.
Denna parametral konflikt mellan intention och verklighet kände den tidigare dömde brottslingen mycket väl till. I januari 2024 hade han avtjänat ett straff för bland annat mordförsök innan han fick idéen att starta fritidsgården under sin tid i fängelset. Det dröjde emellertid inte länge innan hans mörka förflutna kom ilande ifatt honom.
Nolltolerans eller falskt löfte?
Trots nolltoleransen mot brott visade det sig snabbt att den ledande mannen var aktiv i en omfattande narkotikahandel. När polisen den våren genomförde en stor insats, fann de ett rekordstort kokainparti som kopplades till samma person. Endast några månader efter att fritidsgården hade öppnat stängdes den ner efter att mannen greps och häktades i januari 2025.
– “Vi är medvetna om att han är fortsatt aktiv som kriminell,” förklarade Alriksson om situationen. Frågan kvarstod: hur kunde ett så normalt framstående initiativ dras in i en sådan allvarlig brottslighet?
En chatt som avslöjade allt
I april 2024 snubblade polisen över en container fylld med 1,3 ton kokain, värt cirka 1,2 miljarder kronor – det största beslag av kokain i svensk historia. Under utredningen upptäckte man att mannen med koppling till fritidsgården hade förmedlat kontakter mellan personer inblandade i narkotikahandeln via Signal, där han hela tiden hävdade att han trott att det handlade om grävmaskiner.
Rätten kommenterade detta: “Det framstår som mycket osannolikt.” Den komplexa verkligheten i dessa sammanhang visar hur havererade intentioner kan leda till kolossala konsekvenser för både individen och samhälle.
Gängledaren bakom narkotikamaffian
En viktig aktör i detta drama är gängledaren Ismail “Jordgubben” Abdo, som anklagas för att ha organiserat smugglingen av kokainet. Genom kontakter i det organiserade brottsnätverket har Abdo kunnat manipulera utrymmen och människor till sin fördel, även om han för tillfället befinner sig i Turkiet. Över 17 personer har dömts i kokainmålet, inklusive mannen med kopplingen till fritidsgården, som nu måste avtjäna en lang tid fängelse.
Det är just denna påverkan av kriminalitet som gör att fritidsgårdar, som växer fram ur goda intentioner, kan förvandlas till nya arenor för brottslighet.
Frågor och svar
1. Vad är syftet med fritidsgårdar?
Syftet med fritidsgårdar är att erbjuda en trygg miljö för ungdomar, hålla dem borta från kriminalitet och ge dem meningsfulla aktiviteter. Tyvärr kan vissa fritidsgårdar, som i den här berättelsen, bli en plattform för kriminella aktiviteter istället.
2. Vad innebär nolltolerans mot brott?
Nolltolerans mot brott är en policy som anger att alla former av brott ska beivras och inte tolereras. Trots goda avsikter kan det visa sig svårt att upprätthålla i verkligheten, särskilt om ledningen har en kriminell bakgrund.
3. Hur påverkar gängkriminalitet ungdomar?
Gängkriminalitet kan ha en förödande inverkan på ungdomar genom att erbjuda falska möjligheter och identiteter, ofta kopplade till droganvändning och brottslighet. Detta visar hur viktigt det är att skapa trygga och positiva miljöer för unga.
Genom att förstå dessa komplexa sammanhang kan vi bättre navigera kring problematiken i vårt samhälle och arbeta för att framtidens fritidsgårdar verkligen blir en räddning för våra ungdomar.
Daniel Andersson har arbetat som nyhetsjournalist i över ett decennium. Han rapporterar om aktuella händelser från hela landet med fokus på snabbhet, saklighet och trovärdighet.
