Trakasserier mot forskare har blivit ett pressande problem som hotar akademisk frihet och demokratins värderingar. En färsk sammanställning från fackförbundet Sveriges Universitetslärare och forskare (SULF) visar att över hälften av forskarna inom vissa områden har upplevt trakasserier, vilket har chockerat både forskare och politiker. “Det är helt oacceptabelt”, säger forskningsminister Lotta Edholm (L).
Trakasserier och Forskningsfrihet
Enligt SULF upplever en stor del av forskarna inom klimatvetenskap, kriminologi, migrationsstudier och genusvetenskap att de blir utsatta för trakasserier. Upp till 60 procent av dessa forskare rapporterar oönskade och ibland hotfulla kontakter. Det är inte bara en personlig kränkning; det är ett demokratiproblem som kan begränsa den fria debatten, menar Sanna Wolk, ordförande för SULF.
Kvinnor: Mer utsatta för trakasserier
Forskning visar att kvinnor har en högre risk att drabbas av trakasserier när de deltar i offentliga debatter. Ett exempel är Nina Kirchner, föreståndare för glaciärforskningsstationen i Tarfala, som nyligen utsattes för obehagliga reaktioner efter att ha framträtt i media.
Hon berättar: “Det kan handla om mejl eller pappersbrev som kommer hem till mig. Det känns oerhört skrämmande när främlingar vet var jag bor.” Kirchner beskriver de negativa meddelandena som nedlåtande och otrevliga, där avsändarna ofta förnekar den globala uppvärmningen och anklagar henne för att vilseleda allmänheten.
Betydelsen av stöd för forskare
Forskningsminister Lotta Edholm (L) understryker att det är “extremt viktigt” att forskare kan bedriva sitt arbete utan rädsla för hot eller trakasserier. Regeringen arbetar med en utredning för att stärka akademins frihet och säkerhet. Edholm poängterar vikten av stöd för utsatta forskare, både politiskt och från universitetens sida.
“Politiken och lärosätena måste ta detta på största allvar. Det handlar om att skapa en trygg miljö för forskare att uttala sig,” säger Edholm.
Det är en realitet som många forskare, inklusive Nina Kirchner, måste navigera. Hon har funderat på att dra sig tillbaka från offentligheten på grund av trakasserierna, men med stöd från Stockholms universitet och sina kollegor har hon bestämt sig för att fortsätta deltaga i debatten. “Det är en viktig del av vår uppgift som forskare att förmedla kunskap baserad på fakta, inte våra personliga åsikter,” avslutar hon.
Frågor och svar
Vad är trakasserier mot forskare?
Trakasserier mot forskare innebär hotfulla, nedlåtande eller otrevliga kontakter som riktas mot dem för deras forskning eller åsikter, vilket kan påverka deras välbefinnande och arbetsmiljö.
Varför är trakasserier mot forskare ett demokratiproblem?
Trakasserier begränsar yttrandefriheten och kan hindra forskare från att dela sin kunskap och insikter med allmänheten, vilket är avgörande för en fungerande demokrati där kunskap och fakta ska fritt spridas och debatteras.
Hur kan forskare få stöd mot trakasserier?
Universitet och högskolor bör erbjuda stöd, både psykologiskt och juridiskt. Det är också viktigt att det finns ett tydligt stöd från politiker och professionella organisationer för att skydda forskare mot trakasserier.
Daniel Andersson har arbetat som nyhetsjournalist i över ett decennium. Han rapporterar om aktuella händelser från hela landet med fokus på snabbhet, saklighet och trovärdighet.
