Ett fascinerande fossilfynd har upptäckts i Australien, där kloavtryck från en urtida varelse tyder på en ny syn på de tidiga djuren som tog sina första steg på land. Detta fynd, daterat till en tid långt före dinosauriernas framfart, är ett betydande steg i studiet av vår planets biologiska historia.
Table of Contents
Kloavtrycken – En ny dimension i vår förståelse
Uppskattningsvis för 355 miljoner år sedan, såg en liten ödleliknande varelse ljuset i den tidiga florden. Efter en regnskur korsade en artfrände dess väg och lämnade djupa klospår i sanden, följt av ett tredje djur som också bidrog med sina avtryck.
Paleontologen Per Ahlberg, professor vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom fyndet, beskriver hur dessa urtida kloavtryck erbjuder en unik möjlighet att förstå hur dessa djur rörde sig. Han säger: “Senare har de torkade spåren täckts av sediment och begravts. Efter eoner av tid dök de upp i ett sandstensblock strax utanför Melbourne, upptäckta av en glad amatör.”
Tydliga klor och deras betydelse
Kloavtrycken, som är mycket äldre än andra amniotfynd, ger ytterligare information om djurens evolutionära utveckling. Amnioter, en grupp där dagens däggdjur, dinosaurier, fåglar och kräldjur har sitt ursprung, upptäcktes här för första gången tidigare än forskarna tidigare trott. “De ser ut ungefär som fotspåren från en ödla i dag, med ganska långa tår och med tydliga klor som lämnar avtryck i sedimentet,” förklarar Ahlberg.
En potensiell fauna av urtidsdjur
Fyndet tyder också på att det inte bara var en art som levde i detta ekosystem. “Det är osannolikt att det bara fanns en art som knatade omkring där,” säger Ahlberg. “Sannolikt har vi en hel fauna av olika djur här, men vi har inte hittat dem ännu.”
Detta fynd av kloavtryck från urtidsödlor utmanar våra nuvarande uppfattningar om tidiga landryggradsdjur och indikerar att mer komplexa livsformer kan ha existerat mycket tidigare än man tidigare trott.
Möjligheter för framtida forskning
Ahlberg påpekar att medan dessa fotavtryck avslöjar mycket om djurens rörelsemönster, begränsas vår förståelse av att enbart fotspåren finns bevarade. “Vi kan se hur de rör sig, men den enda del av djuret vi faktiskt får se är ju fotsulorna,” säger han. Han uttrycker en stark önskan om att fler fysiska fynd, som skelettmaterial, ska hittas i samma område, vilket skulle innebära en helt ny dimension för forskningen om tidiga landlevande varelser.
Läs mer om fyndet här: Aftonbladet
Frågor och svar om kloavtryck av urtidsödlor
Vad är kloavtryck av urtidsödlor?
Kloavtryck av urtidsödlor är fossila spår som lämnats av tidiga landlevande ryggradsdjur, vilka ger insikt i djurens rörelser och livsmiljöer.
Hur gamla är de upptäckta kloavtrycken?
De upptäckta kloavtrycken är omkring 355 miljoner år gamla, vilket gör dem betydligt äldre än tidigare fynd av amnioter.
Vilken betydelse har dessa fynd?
Fynden utmanar tidigare förståelser av när avancerade landryggradsdjur uppstod och tyder på att det fanns en större mångfald av livsformer än tidigare antaget.
Hur kommer dessa upptäckter att påverka vår kunskap om evolution?
Dessa upptäckter kan leda till revideringar av vår förståelse av djurevolution, specifikt angående amnioternas tidiga uppkomst och deras utveckling mot nutida djurgrupper.
Genom att undersöka dessa kloavtryck av urtidsödlor kan forskare få djupare insikter om de tidiga eko-systemen samt hur livet på jorden har utvecklats under miljontals år.
