Att utveckla ny kärnkraft är en central del av Tidöpartiernas strategi för Sveriges energi- och klimatpolitik. För att locka investerare har regeringen föreslagit ett statligt stöd som omfattar flera förmånliga villkor. Riksdagen godkände nyligen de ramar som ska styra detta stöd.
Statligt stöd för kärnkraft
Det statliga stödet för kärnkraft bygger på tre huvudsakliga komponenter:
Förmånligt lån
För det första ska det ges statliga lån med låg ränta för att sänka byggkostnaderna för nya reaktorer. Detta syftar till att göra investeringar mer attraktiva för potentiella aktörer.
Riktpris på el
Detta stöd innefattar även ett fastställande av ett riktpris på el, vilket ska garantera lönsamhet för kärnkraftsproducenter. Genom att skapa en stabil inkomstkälla hoppas regeringen att fler företag ska vilja investera i denna typ av energi.
Riskdelning
Slutligen innebär det statliga stödet en riskdelning där villkoren för kärnkraftsföretagen kommer att justeras beroende på hur lönsamma investeringarna visar sig vara.
Finansmarknadsminister Niklas Wykman är den som ansvarar för detta förslag. I riksdagsdebatten uttryckte han att ny kärnkraft är en viktig trygghetsfråga; inte bara för svenska jobb och klimatomställningen, utan också för Sveriges elsystems stabilitet.
Kritik mot modellens ensidighet
Modellen för det statliga stödet har emellertid mött kritik. Tunga remissinstanser har tidigare påpekat att alternativen till ny kärnkraft inte har utretts tillräckligt. De menar att ensidigt fokus på kärnkraft riskerar att hämma andra investeringsmöjligheter inom elproduktion, som skulle kunna implementeras snabbare.
Oppositionspartierna, som röstade emot förslaget med 151 mot 154 röster, stödjer denna kritik. Linus Lakso, energipolitisk talesperson för Miljöpartiet, kallade förslaget för det mest oansvariga beslutet i Riksdagens historia och ifrågasatte behovet av nya kärnkraftverk enligt en övervägande enad expertkår.
Vägen framåt
Regeringen har nu som nästa steg att förhandla fram ett konkret avtal med ett företag som är intresserat av att investera i nya kärnreaktorer. Det är först när detta avtal är på plats som de totala kostnaderna för projektet kan klargöras. Statliga Vattenfall arbetar redan med förberedelser, men det är viktigt att notera att nya kärnkraftverk kan dröja till mitten av 2030-talet innan de kan börja byggas.
Fakta om kärnkraften i Sverige
- Sverige står inför ett framtida elbehov grundat på klimatomställningen, där industrin och transporter behöver elektrifieras.
- Tidöpartierna planerar att bygga motsvarande två konventionella reaktorer till 2035 och tio till 2045.
- Hittills har fler och fler aktörer inte funnit det lönsamt att bygga enligt marknadsprinciper, vilket har lett till regeringens nuvarande modell för statligt stöd.
- Sverige har haft som mest tolv kommersiella kärnreaktorer i drift, men idag är endast sex i funktion.
- Följande nedstängningar har inträffat på grund av bristande lönsamhet och politiska beslut.
Frågor och svar om kärnkraft
Vad är kärnkraft?
Kärnkraft är en form av energiproduktion där energi frigörs från atomkärnor, vanligtvis genom fission, för att producera elektricitet.
Varför är ny kärnkraft viktigt för Sverige?
Sverige behöver öka sin elproduktion för att kunna elektrifiera industri och transport, vilket är avgörande för att klara klimatomställningen.
Vad innebär det statliga stödet för kärnkraft?
Det statliga stödet inkluderar förmånliga lån, ett riktpris på el och en riskdelningsmodell för att göra investeringar mer attraktiva.
Finns det kritik mot regeringens plan för kärnkraft?
Ja, flera remissinstanser och oppositionspartier har uttryckt oro över att fokus på kärnkraft kan hindra andra möjliga investeringar i förnybar energi.
För mer information, besök DN.
Maria Lindqvist analyserar ekonomiska trender, börsutveckling och svensk arbetsmarknad. Hon skriver tydliga och aktuella artiklar som hjälper läsare att förstå komplexa ekonomiska frågor.
