Larmen från svenska matbutiker och lantbrukare om en ökande brist på svenskt nötkött klingar allt högre. Enligt Anna Hessle, docent vid Sveriges Lantbruksuniversitet, är detta en försiktigt förutsägbar situation. Trots att svenskarna efterfrågar svenskt nötkött står vi nu inför en kritisk brist.
Köttbristen – en svår utmaning för Sverige
Enligt Anna Hessle tenderar köttbristen att bli en långvarig utmaning. Hon påpekar att svenskt nötkött endast kan möta cirka hälften av den totala efterfrågan i Sverige. Resterande kött importeras, främst från andra europeiska länder där problemet med brist på nötkött också är aktuellt.
- “Folk vill köpa svenskt nötkött, men det finns för lite i butikerna. Samtidigt kämpar slakterierna om det begränsade antalet slaktdjur och erbjuder allt högre priser,” säger Hessle.
Trots en något ökad slakt av kvigor och kor i Sverige, beror detta på att många lantbrukare väljer att avsluta sin verksamhet, och det finns en oro för en ännu större brist inom kort.
Framtiden för svenskt nötkött
Hessle varnar för att om inte fler kvigor föds nu kommer vi att ställas inför en ännu svårare brist om tre år. Bristen på svenskt nötkött grundar sig på flera faktorer som sträcker sig flera år tillbaka.
- Extremhettan 2018 tvingade många att slakta sina djur.
- Kostnadsökningar som följd av pandemin och kriget i Ukraina har också drabbat marknaden.
- Trots stigande matpriser har intäkterna inte kunnat täcka utgifterna.
Utmaningar och möjligheter inom svensk köttproduktion
Den nuvarande situationen påverkar också generationsväxlingen inom lantbruket. Flera lantbruk har lagts ner, och bristen på mjölkproduktion påverkar även nötköttsproduktionen.
- “Minskad mjölkproduktion innebär färre kalvar och därmed en minskad köttproduktion,” förklarar Isabel Moretti, vd för Svenskt Kött.
Lantbrukare – en bristvara
Både Anna Hessle och Isabel Moretti betonar vikten av att rekrytera nya lantbrukare för att säkerställa framtiden för svenskt nötkött. Utan nya entreprenörer inom detta område riskerar vi att se en ytterligare nedgång i tillgången på svenskt nötkött.
Köttbrist och ökat intresse för inälvsmat
I tider av köttbrist uppmanar branschen svenskarna att utforska mer av djuret, inklusive inälvsmat. Det handlar inte bara om en nyttig och näringsrik lösning utan även om att bevara traditioner.
Fördelar med att äta inälvsmat
- Näringsrikt: Inälvsmat som lever, hjärta och njure är mycket näringsrika. Till exempel innehåller blod mer protein och 25 gånger mer järn än en vanlig ryggbiff.
- Traditionella rätter: Många svenska klassiska rätter som blodpudding, pölsa och leverkorv inkluderar inälvsmat.
- Miljövänligt: Att använda hela djuret minskar matsvinn och är mer hållbart för miljön.
Frågor och svar
Vad orsakar bristen på svenskt nötkött?
Köttbristen beror på en kombination av minskad produktion, ökade kostnader för lantbrukarna samt nedläggningar av gårdar. Extremväder och pandemin har också påverkat tillgången.
Hur mycket svenskt nötkött produceras i förhållande till efterfrågan?
Svenskt nötkött kan tillgodose mer än hälften av Sveriges behov, vilket gör att den resterande delen måste importeras från andra länder där bristen även är tydlig.
Vad är inälvsmat och hur kan det bli mer populärt?
Inälvsmat, som lever och njure, är näringsrik mat som historiskt har använts i svensk husmanskost. Branschen rekommenderar att svenskarna varierar sin kost och inkluderar fler delar av djuret för att motverka bristen.
För mer information om köttbristen och dess konsekvenser, besök gärna denna artikel.
Daniel Andersson har arbetat som nyhetsjournalist i över ett decennium. Han rapporterar om aktuella händelser från hela landet med fokus på snabbhet, saklighet och trovärdighet.
