Det har skett en markant ökning av larm som rör psykisk ohälsa i Sverige. Polisen, som ofta är först på plats när en person befinner sig i en kritisk situation, har svårt att hantera det ständigt ökande antalet ärenden, vilket har väckt oro bland både polis och samhälle.
Ökningen av larm kring psykisk ohälsa
Enligt poliskommissarie Patrik Forsemalm, verksamhetsutvecklare vid polisens Nationella operativa avdelning, har antalet larm som rör psykisk ohälsa nått rekordnivåer. Han påpekar att polisen inte hinner rycka ut på alla ärenden, vilket oroar dem som arbetar inom myndigheten. “Vi hinner inte med och måste prioritera andra polisiära ärenden. Vi är oroliga för hur det kan drabba den här gruppen,” säger Forsemalm.
Akuta situationer utan tid för bedömning
När ett larm om en person i akut kris går, är det ofta polisen som rycker ut först. Johan Löfling, polis i Stockholm, beskriver hur det kan se ut i praktiken: Vid en situation där en tonårspojke försvunnit efter att ha uttryckt självmordstankar, finns sällan tid för långa bedömningar; insatsen måste ske snabbt. “Det är en enorm utsatthet vi möter. Jag tror inte folk förstår hur utbredd den psykiska ohälsan är i vårt samhälle,” framhåller Löfling.
Frustration över bristande resurser
Trots att polisen gör sitt bästa, upplever många inom myndigheten att det finns ett bristande samarbete med psykiatrin. Många poliser vittnar om att personer med psykisk ohälsa återkommer flera gånger, som en ung kvinna i Stockholm som larmat över 20 gånger på sex månader. Löfling uttrycker en djupt kännande frustration när han säger: “När vi släpper av någon på psykakuten som sedan skickas tillbaka till ett olåst boende – där risken är att hon försöker ta sitt liv igen – då är det klart att vi känner frustration.”
Utmaningar i samarbetet med psykiatrin
För att belysa situationens allvar har Polisförbundet genomfört en undersökning som visar att sex av tio poliser anser att samarbetet med psykiatrin fungerar dåligt. Många uttrycker oro över att människor i allvarlig kris inte får rätt hjälp och riskerar att falla mellan stolarna. Löfling kommenterar: “När hjälpen uteblir trots att behoven är så tydliga, känns det som att vi bara släcker bränder.”
Behov av mer resurser och stöd
Poliserna påpekar att det finns ett stort behov av fler psykiatriambulanser och bättre resurser inom psykiatrin. “Vi poliser vill hjälpa till, men vi räcker inte till och är inte vårdgivare i första hand,” säger Löfling.
I takt med att psykisk ohälsa blir allt mer utbrett i samhället växer behovet av en samordnad och långsiktig strategi för att hantera dessa allvarliga situationer.
Frågor och svar
Vad är huvudproblemet med larm som rör psykisk ohälsa?
Huvudproblemet är den ökande mängden larm och att polisen ofta är första instans men inte har resurser att hantera alla ärenden effektivt.
Hur påverkar bristande samarbete med psykiatrin situationen?
Bristande samarbete innebär att många i kris inte får den hjälp de behöver, vilket leder till upprepade larm och en känsla av frustration hos polisen.
Vad kan göras för att förbättra situationen?
Det finns ett behov av fler resurser inom psykiatrin, som ökat antal psykiatriambulanser samt bättre samarbete mellan polis och psykiatrisk vård.
Hur allvarligt är problemet med psykisk ohälsa idag?
Psykisk ohälsa är ett utbrett problem i samhället som inte alltid får den uppmärksamhet eller resurser som det kräver.
Erik Holmgren bevakar medicinsk forskning, folkhälsa och nya vetenskapliga rön. Han samarbetar ofta med forskare och medicinska experter för att säkerställa korrekt och aktuell information.
