Att njuta av solens strålar med en kopp kaffe är en av livets små glädjeämnen. Men för många äldre svenskar är detta en lyx de helt enkelt inte kan unna sig. En ny avhandling visar att en betydande del av landets äldreboenden saknar tillgång till balkonger, trädgårdar eller andra utomhusmiljöer, vilket hindrar de boende från att njuta av sitt utomhusliv.
Fackligt perspektiv på utemiljöer
“Vi blev chockade över resultatet. Vi trodde att förhållandena skulle vara bättre,” säger doktoranden Madeleine Liljegren, som står bakom denna viktiga forskning. Avhandlingen är den första i sitt slag och genomfördes vid 2036 särskilda boenden för äldre i Sverige. Kontentan av studien visar på stora brister i tillgången till utemiljöer, något som har direkta konsekvenser för de boendes livskvalitet.
Bristen på tillgång till outdoor living
Flera intervjuade personer har uttryckt oro över att balkonger och uteplatser ofta är för små. Detta begränsar inte bara möjligheten att umgås utan påverkar även dagliga aktiviteter som eftermiddagsfikat. “Om en balkong är för liten, då kommer inte alla kunna vara med,” påpekar Madeleine Liljegren. Behovet av att kunna röra sig obehindrat, särskilt för dem som är beroende av rullatorer eller rullstolar, gör detta till en kritisk fråga.
Utemiljöns betydelse för livskvaliteten
Att ha tillgång till utemiljöer är avgörande för äldre. Forskning visar att utetid har positiva hälsoeffekter, inklusive:
- Ökad aptit
- Förbättrad sömn
- Stärkt känsla av meningsfullhet
Trots detta visar kartläggningen att 62 procent av boendena har låg tillgång till balkonger, uteplatser eller uterum. Endast 54 procent har en egen trädgård, och hela 42 procent delar sin utemiljö med andra, som exempelvis förskolor. För en liten procentandel av boendena existerar det inte ens en utemiljö.
Insikter från personalen
Många av de anställda uttrycker att en egen trädgård skulle kunna ge dem möjligheten att ordna aktiviteter utomhus. “Traditionella inomhusaktiviteter som högläsning och balansträning kan också göras utomhus,” tillägger Liljegren. Det krävs dock organisatoriskt stöd för att detta ska bli verklighet: “Att använda utemiljön ska inte ses som ännu en arbetsuppgift, för det kommer inte att fungera i den pressade äldreomsorgen.”
Saknade nationella riktlinjer
En stor utmaning är avsaknaden av nationella riktlinjer kring utemiljöer för äldreboenden. Varje kommun har sina egna rutiner för hur boenden planeras och byggs, vilket resulterar i en ojämlikhet i tillgången till viktiga resurser. Endast 13 procent av äldreboendena har ett torg inom 300 meters radie, vilket begränsar möjligheten att delta i samhällslivet.
Sammanfattning av avhandlingen
Avhandlingen, med titeln “Utemiljöer vid särskilda boenden: Behov, önskemål och tillgång för äldre personer och personal,” diskuterar behovet och önskemålen som både äldre och personal har för utemiljöer. Den omfattar fyra olika studier och baserades på både djupintervjuer med äldre och fokusgrupper med personal. Den är en del av forskningsprojektet OUT-FIT och syftar till att föreslå en nationell strategi för att förbättra tillgången till utemiljöer för äldre.
Frågor och svar
Vilken påverkan har utemiljöer på äldreboendena?
Utemiljöer har en stor påverkan på de boendes livskvalitet, inklusive förbättrad aptit, sömn och känslan av meningsfullhet. Utan tillgång till dessa miljöer känner många sig instängda, vilket påverkar deras psykiska hälsa.
Hur kan äldre boenden förbättra sina utemiljöer?
Genom att integrera större och mer tillgängliga balkonger, trädgårdar och uteplatser kan äldreboenden skapa en mer inbjudande och användbar utemiljö. Detta kräver även stöd från ledningen för att säkerställa att aktiviteter kan utföras utomhus.
Finns det riktlinjer för tillgång till utemiljöer i Sverige?
För närvarande saknas nationella riktlinjer för utemiljöer i äldreboenden, vilket innebär att tillgången varierar mycket mellan olika kommuner.
Daniel Andersson har arbetat som nyhetsjournalist i över ett decennium. Han rapporterar om aktuella händelser från hela landet med fokus på snabbhet, saklighet och trovärdighet.
