Att förstå hur unga människor dras in i extremism kan vara en utmaning för föräldrar och samhälle. Christer Mattsson, forskare vid Göteborgs universitet, har djupdykt i radikaliseringsprocesser inom högerextrema miljöer och delar insikter om hur både hemmet och sociala medier spelar avgörande roller i detta. Genom att öka medvetenheten om dessa faktorer kan vi bättre stödja och vägleda ungdomar bort från destruktiva vägar.
Hemmet som påverkan
Mattsson understryker att många ungdomar som dras in i högerextrema miljöer växer upp i hem där sådana värderingar är vanliga. Detta kan ta sig uttryck i form av icke-demokratiska värderingar, rasism, antisemitism eller misogyna uppfattningar. När dessa normer frodas i det dagliga livet är risken stor att ungdomen anpassar sig till sin omgivning.
- Familjens roll: Enligt Mattsson kan föräldrar ofta känna skuld och skam när de inser att deras barn har blivit involverade i extremism. Att istället fokusera på att förstå vad som lett barnet till dessa miljöer är avgörande för att kunna ge rätt stöd.
- Sociala kretsar: Det handlar inte bara om hemmet; även vänner och sociala nätverk, inklusive sociala medier, bidrar starkt till radikaliseringen. Dessa plattformar blir en del av ungdomens socialisationsmiljö och förstärker redan existerande värderingar.
Svårigheter med att lämna extremismen
Att lämna en extrem miljö kan vara en komplex och känslomässigt påfrestande process. Mattsson påpekar att det sällan handlar om att övertygelser valt att förändras, utan mer ofta om att individen inser att det sociala priset att stanna är för högt. Många stannar kvar längre än de tänkt, likt att vara i en destruktiv relation.
- Socialt tryck: Ungdomar kan känna en stark koppling till sina kamrater och se dessa relationer som ovärderliga, vilket gör det svårt att bryta sig fri.
- Identitetens betydelse: Mattsson liknar detta vid en relation. Precis som många kan känna sig fångade i en dålig relation, kan unga som är involverade i högerextrema grupper kämpa för att bryta dessa band, trots att de kanske vill.
Gemenskap genom våld
En annan aspekt av dessa miljöer är hur våld kan fungera som en gemenskapsbyggande faktor. Mattsson varnar för att grupper med våldsamma element kan bli oförutsägbara, och i vissa fall kan dessa miljöer föra samman individer i en gemensam strävan.
- Våldets lockelse: I vissa fall kan ungdomar bli mer benägna att delta i våldshandlingar när de upplever en känsla av tillhörighet med likasinnade. Det globala nätverket av extremister gör det lättare att hitta stöd och upp mot allt som kan liknas vid en gemenskap.
- Trampolinen: Mattsson beskriver hur dessa grupper kan fungera som trampoliner – platser där individer antingen går vidare till något mer våldsamt eller kliver av innan det går för långt.
Frågor och svar
Vad är högerextrema miljöer och hur kan unga bli påverkade?
Högerextrema miljöer kännetecknas av icke-demokratiska och ofta våldsamma värderingar, som rasism och antisemitism. Unga kan bli påverkade genom sitt hem, vänskapskretsar och sociala medier, vilket kan leda till radikalisering.
Hur kan föräldrar upptäcka om deras barn är involverade i extremism?
Det kan vara svårt, men tecken kan inkludera förändrad beteende, nya vänner med extremistiska åsikter eller en plötslig avståndstagande från tidigare intressen och aktiviteter.
Vad kan göras för att stötta ungdomar som vill lämna högerextrema miljöer?
Det är viktigt att skapa en öppen dialog och erbjuda stöd utan skuldbeläggande. Förståelse för barnets situation och de drivkrafter som lett dem till extremism är avgörande för att hjälpa dem ur dessa miljöer.
Genom att belysa dessa aspekter av radikalisering och extremism kan vi öka vårt samhälls medvetenhet och kraftigt förbättra vår förmåga att vägleda unga människor mot en ljusare framtid.
Daniel Andersson har arbetat som nyhetsjournalist i över ett decennium. Han rapporterar om aktuella händelser från hela landet med fokus på snabbhet, saklighet och trovärdighet.
