Mikro- och nanoplast är en växande oro för vår hälsa, och en nyligen utförd studie av forskare från Universitat Autònoma de Barcelona undersöker hur dessa plastpartiklar påverkar kroppen. Dr. Alba Hernandez, genetiker och ledande forskare i projektet, betonar att människor utsätts för små doser plast under hela livet, vilket gör det viktigt att förstå dess effekter.
Plastens inverkan på människokroppen
Exponering för plast i vardagen
En genomsnittlig svensk konsumerar omkring två gram plast varje månad, en siffra som inkluderar både mikro- och nanoplast. Dessa fragment finns i vår mat och dryck, samt i den luft vi andas. Plastpartiklarna kommer inte endast från förpackningar och köksredskap, utan även från den jord vi odlar vår mat i, luften vi andas, och grundvattnet vi dricker.
Hur plasten tränger in i kroppen
I dokumentären Plasten i våra kroppar framgår det tydligt hur plast kan ta sig in i våra celler via olika vägar såsom blodkärl, lungor, tarmar och lever. Immunförsvaret, som normalt skyddar kroppen från skadliga ämnen, försöker bryta ner dessa plastpartiklar men misslyckas. Detta leder istället till att skadliga ämnen frigörs och kan leda till vävnadsskador. Immunologen Thierry Rabilloud påpekar att denna typ av långvarig inflammation liknar den som orsakas av exempelvis asbest.
Dna-skador kopplade till nanoplast
Forskningsresultat och konsekvenser
I en studie där Dr. Alba Hernandez utsatte lungceller för nanoplast under sju månader simulerades den exponering som en vanlig person utsätts för. Cellerna försökte eliminera plasten, bland annat genom att producera väteperoxid. Detta ämne kan dock skada cellerna själva, vilket leder till en process som kallas oxidativ stress. Oxidativ stress kan i sin tur orsaka nedbrytning av dna, och forskarna har observerat tydliga spår av dna-skador i cellerna.
Dr. Hernandez varnar för att dessa dna-skador kan leda till genetiska förändringar, vilket potentiellt kan öka risken för cancer.
För att se hela dokumentären Plasten i våra kroppar, besök SVT Play.
Frågor och svar
Vad är mikro- och nanoplast?
Mikro- och nanoplast är små plastpartiklar som är osynliga för blotta ögat och kan tränga in i olika delar av kroppen, vilket väcker oro kring deras potentiella hälsoeffekter.
Hur mycket plast konsumerar en genomsnittlig svensk?
Enligt aktuell forskning får en genomsnittlig svensk i sig ungefär två gram plast varje månad i form av mikro- och nanoplast från olika källor såsom mat, vatten och luft.
Vad gör kroppen med plastpartiklar?
Kroppen försöker kämpa mot plastpartiklar genom immunförsvaret, men misslyckas ofta med att bryta ner dem, vilket kan leda till inflammation och cellskador.
Kan nanoplast orsaka cancer?
Studier tyder på att nanoplast kan orsaka dna-skador, vilket i sin tur kan leda till genetiska förändringar och öka risken för cancer.
Hur kan vi minska vår exponering för plast?
Att minska användningen av plastförpackningar, välja organiska livsmedel och använda filtrerat eller källvatten kan hjälpa till att minska exponeringen för mikro- och nanoplast i vardagen.
Erik Holmgren bevakar medicinsk forskning, folkhälsa och nya vetenskapliga rön. Han samarbetar ofta med forskare och medicinska experter för att säkerställa korrekt och aktuell information.
