I oktober 2023 presenterade utredningen som rör det planerade nationella tiggeriförbudet, vilket har väckt starka reaktioner i Sverige. Vad betyder egentligen det här för samhället, och varför föreslår utredningen ett förbud trots att behovet av ett sådant saknas? Låt oss gräva djupare i ämnet.
Tiggeri i Sverige – En växande debatt
Tiggeri har blivit en mer synlig del av samhällsdiskussionen i Sverige under det senaste decenniet. I början av 2010-talet började fler EU-medborgare, främst romer från Rumänien och Bulgarien, att tigga på gatorna. Enligt Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg skapade detta otrygghet och störningar i vardagen för många svenskar. Under en pressträff förra året påpekade hon att tiggeri då blev en allmänt upplevd fråga.
Enligt en Novus-undersökning som TV4 genomförde visade det sig att hela sex av tio svenskar var positiva till att införa ett tiggeriförbud. Denna siffra har ökat markant sedan för fem år sedan, då diskussionen kring tiggeri var i full gång.
Ingen upplevd nödvändighet för tiggeriförbud
Trots den ökande opinionen har Krister Thelin, hovrättslagman och ansvarig för utredningen, betonat att det inte finns något påtagligt behov av ett nationellt förbud mot tiggeri. Han framhäver att tiggeriets karaktär har förändrats kraftigt jämfört med tidigare. Minskat bruk av kontanter har gjort tiggeri mindre lönsamt för de utsatta grupper som faktiskt är involverade i det.
- “Skälet till min bedömning är enkelt”, säger Krister Thelin. “För det första har omfattningen av tiggeri förändrats och för det andra kan förbud alltid införas lokalt via ordningslagen.”
Trots att Thelin och hans utredning konstaterar att behovet av ett nationellt tiggeriförbud inte är närstående, går de ändå fram med förslaget om det. Det väcker frågor om syftet med ett sådant förbud i ett klimat där tiggeri nu är betydligt mindre utbrett.
Vad innebär ett tiggeriförbud?
Ett nationellt tiggeriförbud skulle innebära att det blir olagligt att tigga i offentliga rum, något som skulle påverka många av de utsatta direkt. Frågan om hur detta skulle genomföras och vilka konsekvenser det kan få för dessa grupper är komplex och kräver noggrann övervägning.
Det finns argument både för och emot ett förbud, och det är viktigt att förstå att tiggeri och dess orsaker är djupt rotade problem. Här är några centrala aspekter i debatten:
- De som tigger: Många som tigger gör det som ett sista alternativ för att överleva. Att kriminalisera deras metoder kan leda till att de söker sig underground, vilket kan förvärra deras situation ytterligare.
- Sammanhanget: Tiggeri är ofta kopplat till frågor om fattigdom, integration och social utsatthet. Att enkelt förbjuda tiggeri löser inte kärnproblem utan kan istället förvärra dem.
- Lokala lösningar: Som Thelin påpekar, kan lokala myndigheter implementera regler kring tiggeri om det verkligen är ett problem i deras område. Detta ger möjlighet för anpassade och målmedvetna åtgärder.
Frågor och svar
Varför behövs tiggeriförbud i Sverige?
Det finns en debatt kring behovet av ett tiggeriförbud. Många anser att det kan skapa en tryggare miljö, medan andra hävdar att det inte finns ett påtagligt behov för ett sådant förbud längre. Utredningen har konstaterat att tiggeriet har minskat och att det således inte finns en akut nödvändighet.
Hur påverkar tiggeriförbud de som tigger?
Ett nationellt tiggeriförbud skulle sannolikt påverka de utsatta grupper som tigger, främst romer från Rumänien och Bulgarien, negativt genom att tvinga dem till mer riskfyllda metoder för att överleva.
Finns det alternativ till ett tiggeriförbud?
Ja, som Krister Thelin föreslagit kan lokala myndigheter använda befintliga ordningslagar för att hantera tiggeri utifrån specifika lokala behov, vilket ibland kan vara mer effektivt än ett övergripande nationellt förbud.
Genom att granska tiggeriförbudets roll och dess konsekvenser ser vi att detta är ett ämne som berör många, och vars lösning kräver mer än ett svar – det kräver en helhetsstrategi för att hantera sociala utmaningar i vårt samhälle.
Daniel Andersson har arbetat som nyhetsjournalist i över ett decennium. Han rapporterar om aktuella händelser från hela landet med fokus på snabbhet, saklighet och trovärdighet.
