Diana Mosenis bonusmamma Nilofar befann sig på väg till Iran för att göra en operation, men hennes resa tog en dramatisk vändning bara två dagar efter ankomsten. En oväntad attack från Israel förändrade helt hennes situation och lämnade Diana orolig och utan information om hur hennes mamma hade det.
En skakande verklighet i Iran
Diana Mosenis kamp för att få kontakt med sin bonusmamma började när telefonlinjerna plötsligt blev sporadiska. Efter en oroande tystnad lyckades Diana till sist nå Nilofar via fasttelefon. Mötet var skrämmande; hon kunde höra bombexplosionerna hysteriskt i bakgrunden.
— “Igår var hon lugn trots explosionerna, men idag hörde man paniken i hennes röst när hon sa att ‘de har stängt av, vi kommer inte ens till Turkiet'”, berättar Diana. Denna plötsliga förändring från lugn till panik är en påminnelse om hur snabbt situationer kan förändras i konfliktområden.
Ovishet och brist på information
Diana kämpar med en känsla av maktlöshet och förvirring över brist på information. Utrikesdepartementet i Sverige har utfärdat en avrådan från resor till Iran, men Diana känner att detta inte är tillräckligt.
— “Att veta att min mamma är där nu, omgitt av bomber och att hon inte kan ta sig hem, det är helt sjukt. Jag tror inte jag riktigt förstått situationens allvar,” säger hon med sorg i rösten.
Det är en känsla många anhöriga delar, särskilt i tider av väpnad konflikt. Många svenskar, enligt Diana, befinner sig i liknande situationer, vilket gör hennes oro mer förståelig och relevant.
En växande gemenskap
Diana har snabbt fått stöd på sociala medier. Efter att ha delat sin oro på Instagram har hundratals människor hört av sig, många av dem i samma situation. För att ge en röst åt dem som har familjemedlemmar fast i Iran, planerar Diana att starta en namninsamling riktad till Utrikesdepartementet.
— “Det är surrealistiskt och skrämmande att veta att hon som har uppfostrat mig är mitt i allt detta. En resa som bara skulle vara några dagar, hur vet jag ens om hon kommer hem?”
Ansvar och hjälp från staten
Många kanske tycker att individer som reser trots avrådan bär eget ansvar, men Diana har en annan syn på saken.
— “Vi är svenska medborgare som betalar skatt och bidrar till Sverige. När man hamnar i en sådan här situation, borde man kunna räkna med hjälp. Ska vi bara överlåta dem åt ödet?”
Diana ifrågasätter hur staten kan lämna sina medborgare utan stöd i en krissituation, och hennes perspektiv sätter fokus på den svåra balansgången mellan individens ansvar och statens plikt att skydda sina medborgare.
Utrikesdepartementets respons
TV4 Nyheterna har sökt ett svar från Utrikesdepartementet. Utrikesminister Maria Malmer Stenegard (M) bekräftar att man arbetar intensivt för att få en överblick över hur många svenskar som finns i Iran och att de är beredda att ge stöd till de medborgare som kontaktar dem.
— “Vi står i kontakt och är beredda att bistå de medborgare som hör av sig,” lovar hon.
Frågor och svar
1. Vad ska jag göra om en anhörig är fast i Iran?
Om en anhörig är fast i Iran rekommenderas det att kontakta Utrikesdepartementet så snabbt som möjligt för att få hjälp och information.
2. Hur kan jag stödja de som är fast i konflikter?
Engagera dig i namninsamlingar eller stödorganisationer som jobbar med krissituationer. Dela information på sociala medier för att öka medvetenheten.
3. Vad betyder avrådan från Utrikesdepartementet?
Avrådan innebär att UD rekommenderar svenska medborgare att inte resa till ett visst land på grund av säkerhetsrisker. Men den skapar också en skyldighet för staten att säkerställa medborgarnas säkerhet i krissituationer.
Helena Nilsson analyserar politiska beslut, valrörelser och maktförhållanden i svensk politik. Hon strävar efter att ge läsarna insikt i både regerings- och oppositionsarbete.
