Den 17 juli inträffade en allvarlig incident på Järvafältet när en rökgranat självantände under jord vid Anders Ströms gård. Denna granat härstammar från en tid när området användes som militärt övningsfält. Dagen efter rapporterades om en större skogsbrand i närheten, vilket ledde till att räddningstjänsten utfärdade ett viktigt meddelande till allmänheten (VMA). Riskerna för att oexploderad ammunition skulle aktiveras av hettan från elden gjorde att räddningstjänsten tvingades hålla ett avstånd på mellan 800 och 1000 meter för att garantera säkerheten.
Riskerna på Järvafältet – Ammonition under jord
Försvarsmaktens brist på information
Järvafältet har en lång historia som militärt övningsområde, där Försvarsmakten fram till mitten av 1960-talet sköt med olika typer av ammunition; från granatkastare på åtta centimeter till 155 millimeters artillerigranater. Enligt Swedec, Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum, saknas emellertid noggranna uppgifter om vilken ammunition som har använts och detaljerade kartor över området.
Kristian Jonasson från Swedec säger: “Vi vet inte hundraprocentigt avgränsningar och exakta platser. Det är ett problem, och på vissa ställen har vi ingen koll alls.”
En årlig sanering av blindgångare
Varje år sanerar Försvarsmakten sina tidigare skjutfält och plogar upp så kallade blindgångare. På Bögs gård är det en årlig rutin att ta upp ammunition som inte har detonerat. Anders Ström, gårdens ägare, berättar att bombgruppen ofta kallas in för att hantera dessa farliga föremål. Enligt honom är risken för skador enorm: “Hittar vi en så kallad tolva, är sprängkraften sådant att det kan orsaka stor förödelse inom ett område av femtio gånger femtio meter.”
Kristian Jonasson uttrycker sin frustration över den bristande saneringen, särskilt i områden där jordbruk bedrivs: “Det är livsfarligt att gräva här, och det är jätteallvarligt. Han har haft ren jävla tur.”
Kommunernas ansvar för saneringen
Trots att det är Försvarsmaktens ammunition som riskerar att detonera, är det idag ansvariga markägare, i detta fall Järfälla och Sollentuna kommuner, som har det juridiska ansvaret. Kommunerna samarbetar med Försvaret för att hantera säkerheten, särskilt vid bränder eller markexploatering.
“Försvarsmakten har ett moraliskt ansvar, men juridiskt sett har de inte det längre,” förklarar Jonasson.
Trots de allvarliga riskerna är det för dyrt och tidskrävande att röja all ammunition under jord, enligt Försvarsmakten och berörda kommuner, och detta skulle dessutom kunna skada naturen. Anders Ström ställer sig frågande till varför inte saneringen skett tidigare: “Militären måste ju ändå ha haft ett ansvar.”
Frågor om ammunitionens placering och hantering kvarstår, medan både myndigheter och markägare arbetar för att höja säkerheten på Järvafältet.
Frågor och svar
Vad är en blindgångare?
En blindgångare är en typ av ammunition som inte har detonerat som avsett och därför utgör en potentiell explosiv fara.
Vilka risker finns med oexploderad ammunition?
Oexploderad ammunition kan utgöra en stor säkerhetsrisk, särskilt vid bränder, grävningar eller andra aktiviteter som stör marken.
Vem ansvarar för säkerheten på Järvafältet?
Markägarna, idag Järfälla och Sollentuna kommuner, har det juridiska ansvaret för säkerheten, men Försvarsmakten har ett moraliskt ansvar för den ammunition de själva har använt.
Daniel Andersson har arbetat som nyhetsjournalist i över ett decennium. Han rapporterar om aktuella händelser från hela landet med fokus på snabbhet, saklighet och trovärdighet.
