Polisen i Sverige har den senaste tiden lyckats framgångsrikt gripa flera gängledare utomlands. Denna utveckling är inte enbart ett resultat av slumpen, utan ett resultat av en strategisk och noggrann kartläggning av landets kriminella nätverk. Flera gängtoppar har gripits, vilket har skapat förväntningar kring deras möjliga motdrag. Men vad betyder detta egentligen för den organiserade brottsligheten i Sverige?
En dramatisk ökning av gripanden
Enligt officiella uppgifter från polismyndigheten grep svenska myndigheter 124 internationellt efterlysta individer under första halvåret 2023, en ökning jämfört med 86 personer under samma period året innan. Denna trend visar på en ökad affinitet mellan polisen och internationella samarbetsparter. Ett av de mest uppmärksammade exemplen är gripandet av en nyckelperson inom Foxtrotnätverket, känd som “Dybala”, som nyligen greps i Irak. Kort efter greps också gängledaren Ismail “Jordgubben” Abdo i Turkiet, där även andra medlemmar i hans sammanslutning togs fast.
Ökad kartläggning av gängkriminalitet
En av de avgörande faktorerna bakom ökningen av gripanden utomlands är polisens förmåga att bättre “lägga pusslet” kring de gängkriminella. Johan Olsson, chef för polisens Nationella operativa avdelning (Noa), förklarar att detta innebär att polisen kan identifiera och kartlägga kriminella aktörer vilket gör det svårare för dem att verka utan att åka fast.
Internationellt samarbete
Polisen har också förstärkt samarbetet med olika länder där dessa gängkriminella befinner sig. Genom intensifierade kontakter och möten med myndigheter i länder som Turkiet, USA, Irak och Dubai har Sverige kunnat väva ett nät av internationellt samarbete som gör det svårt för kriminella att söka tillflykt utomlands. Genom att dela information om hotnivåer och gängens aktiviteter kan man tillsammans motverka den organiserade brottsligheten.
Kortsiktig påverkan på brottsligheten i Sverige
Vad innebär då dessa gripanden för brottsligheten i Sverige på kort sikt? Enligt Johan Olsson kan det bli lugnare i vissa delar av landet under en period, men det finns även risker för motreaktioner, såsom ökade våldshandlingar. Eftersom kriminella aktörer lätt kan ersättas av nya individer är det en kontinuerlig kamp. Den svenska polisen står inför utmaningen att inte bara lagföra individer, utan även att skapa en långsiktigt effektiv strategi för att bekämpa de underliggande strukturerna i gängkriminaliteten.
Fakta om gängkriminella utomlands
Enligt en rapport från Noa bedriver cirka 700 gängkriminella, spridda över 57 länder, grov brottslighet kopplad till Svenska intressen. Detta inkluderar påverkande aktörer i både topp- och mellanskiktet av den kriminella hierarkin. Dessa individer opererar inte bara inom Europa, utan också i områden som Mellanöstern, norra Afrika och Sydamerika.
Frågor och svar
Vad händer om gängtoppar grips utomlands?
När gängtoppar grips kan det leda till kortsiktiga lugnare perioder i vissa områden, men det finns också en risk för att nya aktörer snabbt tar deras platser.
Hur arbetar polisen för att bekämpa gängkriminalitet?
Polisen använder sig av förbättrad kartläggning, internationella samarbeten och informationsutbyte för att motverka den organiserade brottsligheten.
Vilka länder är mest involverade i gängkkelkriminalitet kopplad till Sverige?
Aktörer finns spridda i länder som Spanien, på Balkan, och i länder i Mellanöstern samt norra Afrika.
Genom att gripa många av dessa brottsliga ledare och stärka det internationella samarbetet, har Sverige tagit viktiga steg mot en säkrare framtid. Men kampen mot organiserad brottslighet är långt ifrån över, och det återstår att se hur dessa gäng kommer att reagera på den ökade pressen från myndigheterna.
Daniel Andersson har arbetat som nyhetsjournalist i över ett decennium. Han rapporterar om aktuella händelser från hela landet med fokus på snabbhet, saklighet och trovärdighet.
