I skuggan av USA:s president Donald Trumps radikala handelspolitik och tullkrig pågår en avgörande strid om forskningspolitik och vetenskaplig frihet som påverkar forskningen globalt. Trots att forskningen traditionellt har varit en stark pelare i amerikansk politik, har nyligen införda nedskärningar skapat oro — särskilt för länder som Sverige. Denna artikel dyker ner i konsekvenserna av Trumps forskningspolicy, hur det påverkar Sveriges forskningslandskap, och varför vi bör vara oroade.
Effekterna av nedskärningar inom forskningen
En av de mest påtagliga konsekvenserna av Trumps nedskärningar är att en rad viktiga projekt, som mRNA-vaccinen, hotas. Robert Kennedy Jr., USA:s hälsominister, har stoppat mer än 20 mRNA-vaccinprojekt, vilket innebär att över 500 miljoner dollar i statligt forskningsstöd nu försvinner. Den amerikanska forskningspolitiken påverkar alltså direkt forskningen i Sverige och resten av världen.
Forskningens globala påverkan
Göran Arrius, en framstående röst inom svensk forskning, påpekar att USA länge har varit en ledande aktör inom global forskning. Med mindre resurser och minskade anslag kommer detta att få återverkan på forskningen inte bara i Sverige, utan i hela världen. Detta samarbete och utbyte av forskningsresultat mellan länder har blivit allt viktigare, särskilt när det gäller grundforskning.
Kan utvecklingen av mRNA-vaccin försenas?
Arrius varnar för att forskningen om mRNA-vaccin, som visat sig vara kritisk under pandemin, kan bli försenad eller försämras av de senaste nedskärningarna. “Om vi står inför en ny pandemi kommer dessa vaccin att bli ett måste,” säger han.
Ökat behov av investeringar i forskning
I sin rapport har Saco, en svensk akademikerorganisation, analyserat effekterna av den amerikanska forskningspolitiken. Rapporten visar att mycket av den svenska forskningen, som bekostas av staten, inriktar sig på grundforskning medan privatinvesteringarna fokuserar på utveckling av konkreta produkter.
Vad Sverige och EU kan göra
Saco uppmanar nu både Sverige och EU att ta ett större ansvar för att stödja forskningen. “Vi hoppas att höstbudgeten kommer att innehålla ökat stöd,” beskriver Arrius. Tidigare i vår ställdes flera forskningsprojekt på Karolinska Institutet in, en direkta konsekvenser av minskade resurser från USA.
Oro för akademisk frihet och anpassning
Trots att Arrius inte ser någon omedelbar politisering av den svenska forskningen, finns det en oro för att amerikanska forskare kan börja anpassa sig till en politisk agenda i syfte att säkra nödvändiga anslag. “Det kan finnas de som känner sig pressade att justera sin forskning för att få finansiering,” kommenterar han.
Behov av tydliga signaler från Sverige
Det är därför viktigt för den svenska regeringen att tydligt markera att akademisk frihet är en grundläggande rättighet. “Vi måste vara tydliga med att vi i Sverige värnar om en fri akademi,” avslutar Arrius.
Frågor och svar
Vilka effekter har Trumps forskningspolitik på Sverige?
Trumps forskningspolitik leder till minskade resurser för grundforskning, och påverkar därmed även svenska forskningsprojekt som är beroende av amerikanskt stöd.
Hur påverkas forskningen av nedskärningar inom USAs forskning?
Nedskärningarna kan fördröja utvecklingen av viktiga forskningsprojekt, särskilt inom hälsosektorn, som mRNA-vaccin. Detta kan i sin tur påverka pandemibekämpningen globalt.
Vad kan Sverige göra för att stödja forskning?
Sverige och EU behöver öka sina investeringar i forskning och utveckling, samt erbjuda tydligt stöd för akademisk frihet i ljuset av de förändringar som sker på den internationella forskningsarenan.
Att följa utvecklingen av forskningen, både inom Sverige och internationellt, är avgörande för att förstå hur vi bäst kan förbereda oss för framtidens utmaningar.
Daniel Andersson har arbetat som nyhetsjournalist i över ett decennium. Han rapporterar om aktuella händelser från hela landet med fokus på snabbhet, saklighet och trovärdighet.
